Utrikes.

2020-10-11 12:50
  • Johan Hultin besökte gravplatsen vid Brevig Mission i Alaska igen 1997, 46 år efter hans första försök att hitta viruset som orsakade spanska sjukan.  Hultin såg då att de små kors som tidigare markerat platsen var borta. Bild: Johan Hultin
    Johan Hultin besökte gravplatsen vid Brevig Mission i Alaska igen 1997, 46 år efter hans första försök att hitta viruset som orsakade spanska sjukan. Hultin såg då att de små kors som tidigare markerat platsen var borta.
  • Johan Hultin undersöker en av kropparna vid Brevig Missions gravplats. Han använde sin frus trädgårdsverktyg för att gräva fram kropparna. Bild: Johan Hultin
    Johan Hultin undersöker en av kropparna vid Brevig Missions gravplats. Han använde sin frus trädgårdsverktyg för att gräva fram kropparna.
  • Här arbetar Johan Hultin i sitt laboratorium 1951. Att använda munnen för att suga upp virus i en pipett anses inte vara en säker metod idag, men användes då. Bild: Johan Hultin
    Här arbetar Johan Hultin i sitt laboratorium 1951. Att använda munnen för att suga upp virus i en pipett anses inte vara en säker metod idag, men användes då.
  • Foto: TT
Puffetikett
Dagens ETC

Svensken som hittade viruset bakom 
en av tidernas värsta pandemier

Jakten på det osynliga viruset som ledde till miljoner människors död i spanska sjukan var lång. Efter årtionden av okunskap hittade svenska läkaren Johan Hultin det som ingen tidigare lyckats med. Och vägen dit gick över tundran i Alaska och via drottningen i en inuitby.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den pensionerade svenske patologen Johan Hultins fru Eileen svarar från bostaden i San Francisco.

– Jag var ute och vattnade blommorna i trädgården och hörde inte ringsignalerna, vilken tur att du inte gav upp.

Hon lämnar över telefonen till sin nyvakna man med de varnande orden att han är 96 år och ibland tappar bort sig i samtal. Han verkar minst sagt förvirrad av att en svensk reporter ringer så tidigt på morgonkvisten men när Johan får höra vad samtalet ska handla om blir rösten upplivad och han börjar ivrigt berätta sin historia.

– Jag behövde ett ämne för min doktorsavhandling och bestämde mig för att jag skulle försöka hitta viruset från 1918-pandemin, inleder Johan Hultin.

Från Djursholm till tundran i Alaska

Över hundra miljoner människor världen över lär ha dött i 1918-pandemin, även kallad för spanska sjukan. Till skillnad från coronaviruset, vars runda form med små kronor på ytan idag är känd för gemene man, var viruset för spanska sjukan okänt när det härjade som värst.

Det skulle ta nästan 80 år innan forskare lyckades lösa gåtan om viruset som skördade så många liv. Det hade inte varit möjligt utan den svenska patologens äventyrslystnad och envisa sökande bland gravar i Alaskas tundra.

Johan Hultin växte upp i Djursholm utanför Stockholm. Efter läkarstudier på Karolinska institutet och Uppsala universitet tog han sig på 50-talet till USA för att läsa avancerade kurser på  universitetet i Iowa.

I Iowa diskuterades spanska sjukan och Johan Hultin råkade höra en besökande virologs teori om att det fortfarande skulle kunna vara möjligt att hitta ett levande virus i kroppar som begravts i Alaska och kunde vara intakta tack vare permafrosten. Virologen lade upp det som en hypotetisk fråga men Johan ville göra ett riktigt försök.

– Jag kände en läkare i Fairbanks som introducerade mig för en äldre ledare, drottningen i den matriarkala innuitbyn Brevig Mission i Alaska. Det tog en hel dag att vandra genom tundran för att komma dit. Hon fattade tycke för mig av någon anledning och lät mig gräva på gravplatsen. På det sättet fann jag flera lager av frusna kroppar.

Johan samlade lungvävnad från de begravda kropparna som han tog med sig tillbaka till universitetet. Men det skulle visa sig att hemfärden inte fryst ner kvarlevorna tillräckligt vilket ledde till att det inte gick att hitta något levande virus.

– Där försvann min doktorsavhandling, säger Johan Hultin.

“Jag sa att jag kunde åka tillbaka”

Trots att åren gick hade Johan svårt att släppa viruset från spanska sjukan, 30 år senare, 1997, fick han höra att forskaren Jefferey Taubenberger genom ny teknologi försökte återuppliva virus från spanska sjukan.

– Men forskaren berättade för mig att hans material höll på att ta slut, så jag sa att jag kunde åka tillbaka till Alaska för att hämta mer, säger Johan Hultin.

Han var då 73 år gammal men efter ett liv med bergsklättring och svåra vandringar i hundratals länder tyckte Johan inte att tundran var ett särskilt stort problem. Han använde egna medel för att resa och tog med sig trädgårdsverktyg för att gräva, och fick åter tillstånd från byns ledare.

– Det var färre kroppar som var välbevarade men så till slut hittade jag en kvinna. Jag gav henne namnet Lucy, som på latin betyder belysa. Jag tyckte det var ett bra namn, att belysa mysteriet om 1918-pandemin. Så jag tog prover från lungor och andra organ och lyckades hålla det fruset och bevarat till laboratoriet i Washington DC.

Johan minns dagen när han fick höra att man lyckats ta fram ett levande virus från de prover han hämtat från Alaska.

– Jag var uppe i bergen och telefonanslutningen var dålig men jag lyckades ändå höra professorn säga: “Johan, vi har det”, som i att vi funnit viruset. Det var en fantastisk stund för mig att få höra det.

– Det var en ofattbar vetenskaplig prestation som han borde få Nobelpriset för, jag tänkte att han kanske skulle få det i år men så blev det inte.

Biologiskt vapen?

Att återuppliva viruset från 1918-pandemin var inte helt självklart för alla. En del kritiker menar att viruset skulle kunna användas som ett militärt biovapen och vara en stor fara om det hamnade i händerna på terrorister. Många forskare menar att det inte är omöjligt men inte heller en trovärdig utveckling då det skulle krävas enorma laboratoriska resurser att ta fram ett vapen så storskaligt från den lilla materia som existerar idag.

Spanska sjukan v.s. corona

Spanska sjukan lär ha smittat yngre personer i högre grad och varit allmänt dödligare än coronaviruset vi ser idag. Samtidigt har liknande restriktioner för att mota bort viruset använts nu som då. Biografer, teatrar och butiker stängdes och det rådde trängselförbud på spårvagnar och bussar. I Sverige dog cirka 40 000 personer i spanska sjukan.