Utrikes.

2020-12-09 11:15
  • Inga svenska journalister har fått följa med Försvarsmakten i Irak, inte ens när Stefan Löfven har besökt soldaterna på plats.  Bild: Regeringskansliet
    Inga svenska journalister har fått följa med Försvarsmakten i Irak, inte ens när Stefan Löfven har besökt soldaterna på plats.
  • Sverige hade fram till coronapandemins utbrott 70 soldater på plats i Irak, inom ramarna för Operation Inherent Resolve.  Bild: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
    Sverige hade fram till coronapandemins utbrott 70 soldater på plats i Irak, inom ramarna för Operation Inherent Resolve. 
  • Vänsterpartiet har bytt fot i frågan om Irakinsatsen till följd av krigets utgång och frågan om Natokopplingen, berättar Håkan Svenneling.  Bild: Jessica Segerberg
    Vänsterpartiet har bytt fot i frågan om Irakinsatsen till följd av krigets utgång och frågan om Natokopplingen, berättar Håkan Svenneling. 
Puffetikett
Dagens ETC

Starkt stöd i riksdagen för förlängd Irak-insats

I dagens riksdagsdebatt kommer en stark majoritet vara för att förlänga den svenska militära insatsen i Irak. Under det senaste året har Irak blivit ett mer komplicerat och kontroversiellt land att verka i. 2021 kommer de svenska soldaternas uppdrag dessutom omformas till en ren Nato-insats.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den USA-ledda internationella koalitionen i Irak och ­Syrien uppstod hösten 2014 i syfte att trycka tillbaka den då kraftigt expanderande jihadiströrelsen Islamiska staten (IS). Sverige gick tidigt med i koalitionen och haft egna soldater stationerade i Irak sedan augusti 2015, som har tränat irakiska styrkor och kurdiska peshmerga­styrkor.

Varje år har riksdagen enhälligt röstat för att förlänga den svenska Irakinsatsen. Men i dagens riksdagsdebatt, när partierna på nytt ska ta ställning till en regeringsproposition om att förlänga insatsen till den 31 december 2021, ställer sig Vänsterpartiet på den motsatta sidan och har författat en egen motion om detta

”Ska ha existstrategi”

Partiets utrikespolitiske talesperson, riksdagsledamoten Håkan Svenneling, förklarar att man stod och vägde i frågan redan i samband med förra årets debatt.

– Då valde vi att stå kvar vid insatsen, med med ökad ­skepsis och ökad vilja om att Sverige ska ha en exitstrategi. Redan då funderade vi på vad som var bäst och vi lyfte fram dödandet av civila i det som kallas Oktoberrevolutionen, säger Håkan Svenneling till Dagens ETC.

På hösten förra året exploderade det omfattande folkliga protester i Irak över utbredd korruption och politiskt vanstyre. Demonstranter tog över gator och torg, där de snart attackerades av armén. En FN-utredning har kunnat konstatera 500 dödade civila och närmare 7 800 skadade i demonstrationerna.

– Vi är tveksamma till att Sverige hjälper och utbildar en militär som använder så mycket dödligt våld mot civila. Man behöver stödja det irakiska civilsamhället, man behöver ge ungdomarna som demonstrerar röster och kanaler för att kunna påverka den irakiska politiken. Det är där Sverige behöver sätta in fokus, snarare än att skicka in mer militärer som utbildar andra militärer, säger Håkan Svenneling.

Vill ha sociala insatser

Vänsterpartiet anser också att det efter Oktoberrevolutionen är ännu viktigare att uppdatera diskussionen om hur man bäst ska kunna fortsätta motarbeta IS. Irak utropade militär seger och ett avslut på kriget mot IS redan i slutet av 2017. Förvisso existerar jihadiströrelsen ännu i form av kraftigt försvagade, underjordiska celler. I våras varnade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, för att IS utnyttjade coronapandemin för att omgruppera och genomföra fler attacker.

För att kunna expandera och gå till större angrepp igen skulle IS behöva rekrytera många fotsoldater från ett missnöjt segment i det irakiska sam­hället, precis som man gjort tidigare. Därför understryker Håkan Svenneling att det nu är med politiska medel man kommer kunna slå ut IS.

– Med en starkare välfärd, genom en annan politik på det sociala området, skulle man minska rekryteringsbasen till Daesh i Irak, säger han, och använder den arabiska beteckningen på jihadisterna.

”Blir tydligare Nato”

Kriget mot IS är alltså över – men den svenska regeringen vill stanna kvar med soldater i Irak. Varför? I regeringens proposition 2020/21:21 om att ytterligare förlänga Irakinsatsen informeras det mycket kort om hur situationen i Irak träder in i en ny fas. Den internationella koalitionens insats som går under namnet Operation inherent resolve (OIR), och dess militär­utbildning på förbandsnivå, sådant Sverige hittills sysslat med, kommer att ersättas av mentorskap på högre nivå. Nu pågår diskussioner om att samordna alla OIR-insatser med den militära utbildningsinsats Nato haft på plats i Irak sedan 2018, Nato mission in Iraq (NMI).

Sverige ska bidra med stabs­personal. Enligt Håkan Svenneling är det tydligt att riktningen innebär ett ytterligare närmande mellan Sverige och Nato.

– Sverige har ju redan varit med i NMI-insatsen redan ­innan, genom att vi haft en svensk stabsofficer på plats. Men nu pekar allt på att det kommer bli en omflyttning till den insatsen. Det här blir mycket tydligare Nato, än koalitionen mot IS som är bredare och har ett större FN-stöd.

Insatsen skulle med andra ord bli mycket lik insatsen i Afghanistan, under Nato-flagg, som leds av amerikanska styrkor.

Departement ger samma svar

Dagens ETC är den enda tidningen som lyckats träffa de svenska soldaterna i Irak, genom att bli inbjuden till en militärbas av de kurdiska peshmergastyrkorna. Mötet med svenskarna skedde i ­militärbasen K-1 utanför staden Kirkuk, där det också kom fram amerikanska soldater och hejade. Försvarsmakten hade inte mandat från riksdagen att ha soldater där, men ett hemligt närmande till den amerikanska armén hade redan då ägt rum.

När Dagens ETC kontaktar utrikesdepartementet och försvarsdepartementet hänvisar de till varandra för kommentarer om Irakinsatsen. De skriftliga svar som sedan kommer från båda är nästan identiska. Det heter att Sverige bör behålla styrkor i Irak, då insatsen mot IS och dess ideologi är ett lång­siktigt arbete.

”Målsättningen är att säkerställa att de irakiska försvarsstyrkorna har förmågan att upprätthålla säkerheten och stå emot asymmetriska hot från Daesh”, skriver UD och Försvarsdepartementet.

Vidare skriver bägge två, att ”det är för tidigt att säga hur den framtida samordningen mellan OIR och NMI kan komma att se ut och hur det svenska bidraget skulle kunna påverkas”.

Sju partier är för

Toni Eriksson som är pressansvarig för försvarsminister Peter Hultqvist (S) skriver till Dagens ETC, att efterfrågan på Sveriges militära bidrag till koalitionen minskade i omfattning redan i somras, till följd av att insatsen gick in i en ny fas. Samtidigt ­heter det att inga länder som idag ingår i koalitionen, avser att dra sig tillbaka till följd av närmandet till Nato-insatsen NMI.

– Danmark har sedan tidigare planerat att dra ner sitt engagemang i OIR till förmån för NMI där man kommer bidra med en militär styrkechef från och med slutet av november. I övrigt finns det ingen nation i nuläget som meddelat att man avser avsluta sitt bidrag till OIR med anledning av NMI.

Håkan Svenneling räknar inte med att Vänsterpartiet kommer få med sig några andra partier i onsdagens debatt om Irak­insatsen.  

– Irak behöver fortfarande stöd från omvärlden och Sverige behöver fortfarande vara en del av den globala koalitionen mot IS, men den militära lösningen är inte lösningen på problemet. Och förstärker man det, kliver in under Nato och blir en del av USA:s relativt imperialistiska utrikespolitik, så finns det stora risker med det. Även om det är Joe Biden som blir president.

Koalitionen mot IS

Den internationella koalitionen mot IS samlar i dag 77 länder och fem organisationer. Vissa länder har legat bakom omfattande flygbombningar mot IS i Irak och Syrien, medan merparten sysslat med stabilisering och understöd av lokala allierade styrkor.

Försvarsmakten har sedan i mars 2020 endast tre personer på plats i Irak, då resten tillfälligt tagits hem till Sverige, till följd av coronapandemin.

Idag kan det svenska styrkebidraget bestå av högst ­70 personer, men siffran kan utökas till högst 220 personer om man måste sätta in tillfälliga förstärknings- och evakueringsstyrkor.

I regeringens nya proposition håller man fast vid samma antal personer, som ska komma att bli del av den nya samordningen med Nato-insatsen i Irak.