Kritik.

2014-02-14 13:15
Två tredjedelar av världens befolkning får inte i sig livsnödvändiga vitaminer och mineraler. Och för varje procent som priset på matvaror går upp, ökar antalet hungriga människor i världen med 16 miljoner.  Bild: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Två tredjedelar av världens befolkning får inte i sig livsnödvändiga vitaminer och mineraler. Och för varje procent som priset på matvaror går upp, ökar antalet hungriga människor i världen med 16 miljoner.

Nödvändig läsning om dold hunger

Två tredjedelar av världens befolkning är drabbad, enligt det vidgade begrepp av hunger som Konrad Biesalski presenterar i boken Hidden hunger. Situationen är dessutom på väg att förvärras på grund av uppköp och upp­värmning.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Nyligen kom en bok som handlar om förhållandet mellan människors hälsa, ekonomi, politik – och till en viss del klimatförändringar. Boken heter Hidden hunger (Heidelberg GmbH & Co) och är skriven av Konrad Biesalski, forskare vid institutionen för biokemi och näringslära, Hohenheims universitet, Tyskland.

Biesalski poängterar att vi redan vet att brist på mat leder till allvarliga störningar i människors fysiska och intellektuella utveckling – bland annat till lägre IQ hos barn, samt till en mängd olika sjukdomar. Men detta är endast inledningen på problematiken.

Har inte råd med näringsrikt

De officiella siffrorna på hungriga människor varierar mellan en och 1,2 miljarder. Inte nog med att siffran som sådan är oacceptabel. Siffran uttrycker inte den reella omfattningen av problematiken. Det är inte bara så att cirka en miljard människor inte har råd att äta sig mätta, utan också att många fler, ungefär två tredjedelar av världens befolkning – de flesta kvinnor och barn i utvecklingsländer – inte får i sig de vitaminer och mineraler som de behöver för att kunna utvecklas fysiskt, psykiskt och intellektuellt.

Detta är en form av ”dold hunger”, som författaren kallar det. Näringsrik mat är dyrare och när den egna ekonomin inte räcker till är det naturligt att människor väljer att köpa den näringsfattiga mat som de kan känna sig mätta av. Det dör cirka 130 barn var 20:e minut på grund av dold hunger.

Krisen gjorde fler hungriga

I samband med de ekonomiska kriserna de senaste åren har priserna på livsmedel ökat kraftigt. Den ekonomiska krisen 2008 ökade antalet hungriga människor i världen med 170 miljoner. Förenta staternas livsmedel- och jordbruksorganisation (FAO) har räknat ut att priset på vete, majs och olja under 2008-2017 kan komma att öka mellan 40-80 procent (i jämförelse med priserna för perioden 1998-2007).

En av orsakerna bakom ökningen av priserna är, och kommer fortsätta vara, efterfrågan på spannmål och oljeväxter för produktion av biobränsle. Biobränsle som används i den rika delen av världen. EU vill att transportsektorn gradvis ska byta sin energiförbrukning mot förnybar energi. Målet är att tio procent av energibehovet år 2020 ska täckas av biobränsle. Om man uppfyller målet kommer priserna för majs öka med 26 procent och oljeväxter med 18 procent. Och för varje procent som priset på matvaror går upp, ökar antalet hungriga människor i världen med 16 miljoner.

Tar mark i fattiga länder

En ökning av livsmedelspriser har även andra allvarliga ekonomiska och politiska konsekvenser, framför allt i de allra fattigaste länderna. Näringslivet minskar de privata investeringarna eftersom efterfrågan (av produkter, tjänster etcetera) minskar när folk blir tvungna att använda sina redan låga inkomster till att köpa dyr mat. Allt detta leder till en reducerad ekonomisk tillväxt. På den politiska sidan ökar de politiska oroligheterna och protesterna.

Aktörer som banker, försäkringsbolag, stora företag eller enskilda regeringar från rikare länder har börjat köpa eller arrendera mark i fattigare länder. Fenomenet är känt som ”land grabbing”. Detta för att kunna tillgodose efterfrågan på bioenergi i aktörernas egna länder och för att försäkra den egna befolkningens tillgång till mat i en osäker framtid på grund av klimatförändringar och vattenbrist. Olika beräkningar visar att om temperaturen fortsätter att öka med samma hastighet som den gör idag kommer ytterligare 11,5 miljoner barn att bli undernärda året 2050.

Yta stor som Västeuropa

En yta lika stor som Västeuropa har redan blivit såld i utvecklingsländer till utländska investerare sedan 2011. Investerare hävdar att de bidrar med finansiella resurser och att de skapar arbete.

Författaren pekar på att påståendet är absurt och vilseledande då länder som bygger sin ekonomi på jordbruk knappast kan förbättra sin ekonomiska situation genom att sälja/arrendera ut den mark som ligger till grund för sin ekonomi. Argumentet om skapandet av jobb är inte heller korrekt eftersom investerare tar med sig eget folk från sina ursprungsländer plus att de använder högteknologisk apparatur som gör arbetskraften överflödig.

Som om detta inte skulle vara nog fortsätter många rika länder att subventionera den egna livsmedelproduktionen. Detta leder till att dessa länder kan sälja sina produkter till underpriser och förstör därmed de fattiga ländernas möjlighet att sälja sin egen produktion.

Veronica Stoehrel
Professor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid högskolan i Halmstad