Utrikes.

2020-10-26 12:30
  • Uigurer bosatta i Turkiet  protesterar mot förtrycket från de kinesiska myndigheterna.  Bild: Lefteris Pitarakis/AP
    Uigurer bosatta i Turkiet protesterar mot förtrycket från de kinesiska myndigheterna.
  • Uigurisk kvinna deltar i protesterna mot de kinesiska myndigheterna i Istanbul, Turkiet.  Bild: Emrah Gurel/AP
    Uigurisk kvinna deltar i protesterna mot de kinesiska myndigheterna i Istanbul, Turkiet.
  • Ett av omskolningslägren i Xinjiang, Kina.  Bild: Ng Han Guan/AP
    Ett av omskolningslägren i Xinjiang, Kina.
Puffetikett
Dagens ETC

Kina massövervakar hel folkgrupp

Praktiskt taget alla uigurer i Kina är noga övervakade med hjälp av satelliter, kameror, datorer och säkerhetspoliser. Det handlar om mer än tio miljoner människor. En miljon av dem är dessutom inspärrade i omskolningsläger.

Ingen annanstans har en så stor folkgrupp drabbats av ett så omfattande förtryck – ändå hörs få protester.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Med hjälp av modern övervakningsteknik har uigurerna blivit den mest övervakade folkgruppen i världen. Människorättsorganisationer som Amnesty och andra har länge varnat för det förtryck uigurerna utsätts för. I Sverige har Amnesty larmat om att svensk övervakningsteknik används i förföljelsen av uigurer.

– Om Sverige vill vara en humanitär stormakt bör man inte låta affärsintressen gå före mänskliga rättigheter, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty Sverige, i ett pressmeddelande.

Men i takt med Kinas ökade ekonomiska och politiska inflytande har inte mycket hänt. USA har hotat med sanktioner, men de har samtidigt varit sammankopplade med USA:s och Kinas handelskonflikter, EU har protesterat liksom enskilda länder men samfällda aktioner med konkreta åtgärder har lyst med sin frånvaro.

Barn skiljs från föräldrarna

Under tiden har nya uppgifter från uigurer i exil, utsmugglade rapporter och läckor från interna rapporter visar att förtrycket blivit allt hårdare. En av dem som studerat utbredningen av de så kallade omskolningslägren är den tyske forskaren Adrian Zenz. Med hjälp av satellitbilder, kinesiska dokument och lokala myndigheters uppgifter på nätet har han sammanställt en skrämmande statistik.

– Baserat på nya data jag har samlat ihop kan man se att ytterligare 380 000 barn omhändertagits av myndigheterna i Xinjiang mellan 2017 och 2019. Totalt betyder det att 880 000 satts i speciella skolhem i slutet på förra året, uppger Adrian Zenz på Twitter och till den brittiska tidningen The Economist.

Bakom antalet omhändertagna barn ligger det stora antalet föräldrar som låsts in i läger. När föräldrarna interneras måste myndigheterna ta hand om deras barn eftersom barnen inte får följa med till lägren.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Övervakas ned på individnivå

De kinesiska myndigheterna genomför nu enorma kampanjer för att samla så stor del av den uiguriska befolkningen som möjligt på biometriska bilder. Dessa bilder används sedan av övervakningskameror för att kunna identifiera dem när de rör sig i samhället. Tillsammans med satellitövervakning gav de myndigheterna möjligheter att följa uigurer ner på individnivå.

Uigurerna lever framför allt i provinsen Xinjiang i nordvästra Kina där de utgör drygt hälften av befolkningen. Uigurerna är muslimer och ett turkfolk som historiskt dominerat delar av Centralasien. Massövervakningen av uigurer i Xinjiang tog fart efter terrorattacken på World Trade Center i New York 2001. De flesta länder i världen inledde då registreringar och övervakning av sina muslimska befolkningar. Kina fick stöd av USA och flera väststater i sina åtgärder mot uigurerna, som ansågs vara ett terrorhot.

Efter en bombning av en lokal marknad utförd av uiguriska extremister som dödade 43 personer tog förföljelserna av uigurer ny fart. Nya åtgärder infördes, bland dem stopp för undervisning av deras språk i skolorna och förbud mot att upprätthålla vissa gamla seder. Samtidigt hårdnade reglerna för hur många barn en uiguriskt par tilläts ha, en fortsättning på den gamla ett barns-politiken. Om paret hade två eller fler barn hotades kvinnan av sterilisering.

De nya reglerna betydde, enligt officiella uppgifter citerade av The Economist, att antalet barn födda av uiguriska föräldrar i flera områden minskade med 60 procent mellan 2015 och 2018.

Myndigheterna införde också belöningar för de uiguriska kvinnor som gifte sig med en Han-kines. Belöningarna kunde bestå i en lägenhet, ett jobb eller till och möjligheter för en släkting att slippa föras till omskolningslägren.

Falska släktingar

En ny policy kallad att ”bli släkting” infördes. Det betydde att hundratusentals partimedlemmar och andra Han-kineser flyttade in i uiguriska hem under perioder. Detta kunde ske under cirka tio dagar och ibland så ofta som varje månad. En uiguriska kvinna i exil i USA, Dawut, berättar om hur hon tvingades acceptera att en 20-årig man utsågs till ”släkting” till hennes då tioåriga dotter och tillbringade veckor i familjens hem.

Förnekade omskolningsläger

Efter att fram till 2018 förnekat att omskolningsläger existerade, trots omfattande bildmaterial inte minst tagna via satellit, erkände plötsligt de kinesiska myndigheterna att läger upprättats. Man motiverade dem med att den ”lokala befolkningen” behövde yrkesutbildning och lära sig nya, moderna seder för att klara sig i dagens samhälle. Myndigheterna påpekade också att den nya politiken var mycket framgångsrik och att befolkningen ”fått en påtagligt stärkt känsla av framgång, lycka och säkerhet” tack vare den arbetsmarknadsutbildning och skolbildning som lägren givit. Man uppgav att man givit denna ”coachning” till nära 1,3 miljoner uigurer per år mellan 2014 och 2019.

Dessutom slog man, utan att berätta om nära totala övervakningen, triumferande fast att inte en enda terrorincident inträffat i Xinjiang sedan 2017.

Xinjang och uigurerna

Xinjiang ligger i nordvästra Kina och är formellt sett en autonom region i Folkrepubliken Kina.

Regionen har cirka 22 miljoner invånare varav drygt hälften beräknas vara uigurisk.

Xinjiang ekonomi domineras av regionen stora tillgångar på olja, naturgas och kol. Över en femtedel av Kinas totala fossila reserver finns i regionen och den har därför en stor betydelse i Kinas energiberoende ekonomi.

Det finns en stark befrielserörelse som kräver självständighet för Xinjiang som man kallar East Turkestan. Självständighetsrörelsen och partiet Salafist Turkistan Islamic Party menar att regionen invaderades av Kina 1949 och har sedan dess varit olagligt ockuperat.