Utrikes.

2020-08-09 08:55
  • Relationen med Ryssland har försämrats under sommaren. Bild: Michail Klimentyev
    Relationen med Ryssland har försämrats under sommaren.
  • Oppositionen har enats bakom Svetlana Tichanovskaja, i mitten. Hennes man, Sergej Tichanovskij, skulle ställt upp i valet men har fängslats av Lukasjenko. Bild: Sergei Grits/AP
    Oppositionen har enats bakom Svetlana Tichanovskaja, i mitten. Hennes man, Sergej Tichanovskij, skulle ställt upp i valet men har fängslats av Lukasjenko.
  • Demonstranter visar sitt stöd för fängslade oppositionspolitikern Sergej Tichanovskij. Bild: Sergei Grits/AP
    Demonstranter visar sitt stöd för fängslade oppositionspolitikern Sergej Tichanovskij.
Puffetikett
Dagens ETC

”Europas sista diktatur” går till val

Alexandr Lukasjenko har styrt Belarus med auktoritära metoder i närmare tre decennier. Men hans position är hotad. Inför landets presidentval idag har han tampats med massprotester, en illa hanterad coronapandemi och en allt sämre relation till grannen Ryssland.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Han brukar kallas för ”Europas sista diktator”. Alexandr Lukasjenko har behållit greppet om Belarus, tidigare Vitryssland, sedan 1994 med hjälp av riggade val, kontroll över medierna och förtryck av meningsmotståndare. Idag hålls presidentval i Belarus och den mustaschprydda 65-åriga ledaren kommer med största sannolikhet vinna sitt sjätte val, oavsett vem som i praktiken får flest röster. Men Lukasjenko är mer hotad än någonsin.

En motkandidat, Svetlana Tichanovskaja, samlar mängder av människor till stora valmöten och demonstrationer. Hundratals belarusier har gripits i samband med mötena. 63 000 personer kom för att lyssna till Tichanovskaja i huvudstaden Minsk, 20 000 i Brest nära gränsen mot Polen och dessutom har stora skaror dykt upp på valmöten i småstäder runt om i landet.

– Det en väldigt stor sak eftersom den typen av stora möten bara hållits i Minsk tidigare, säger Tadeusz Giczan, belarusisk forskare med fokus på landets politik vid University College i London.

– För Lukasjenko är det här väldigt oroande. Han kan trycka ner protester i Minsk, men om de uppstår runt om i hela landet räcker den militära kraften inte till. De senaste två veckorna har han besökt arméförband runt om i landet, kanske för att skrämma oppositionen men också för att se till att armén är lojal, säger Tadeusz Giczan.

Opposition utan politiskt program

Från början var det Svetlana Tichanovskajas man, den populära bloggaren Sergej Tichanovskij, som skulle ställa upp i valet. Men när han greps av polisen och fängslades valde den 37-åriga hemmafrun att kandidera i stället. Även andra kandidater har fängslats eller tvingats fly landet. Oppositionen har nu enats bakom Tichanovskaja. Hon säger själv att hon inte är en politiker, och har inget direkt politiskt program. Det mål som folkmassorna sluter upp bakom är att frige politiska fångar i Belarus och att inom sex månader hålla fria val där de fängslade oppositionskandidaterna kan delta.

Svetlana Tichanovskaja har dykt upp i en tid när missnöjet med Lukasjenko är stort i Belarus, vilket förklarar uppslutningen på gatorna. Ekonomin har försämrats på senare år och Lukasjenko har misskött coronapandemin.

– Folk har alltid haft förtroende för att Lukasjenko ska kunna hjälpa dem i en krissituation, säger Tadeusz Giczan.

– Men när krisen väl kom i form av pandemin förnekade han bara viruset.  

Vodka och bastu mot corona

Lukasjenko kallade coronaviruset en ”psykos” och hävdade att det kunde botas med vodka och bastubad. Parader, fotbollsmatcher och andra evenemang fortsatte som vanligt, och antalet smittade i förhållande till invånarantal är nu högt.

– Jag kommer från ett arbetarklassområde i Minsk som alltid stöttat Lukasjenko, säger Tadeusz Giczan.

– Men när jag pratar med barndomskompisar och även deras föräldrar som verkligen var hängivna supportrar till Lukasjenko, har de alla vänt honom ryggen på grund av coronakrisen. De känner sig förolämpade och arga och kommer att rösta på Tichanovskaja.

Parallellt med det oroliga inrikespolitiska läget är relationen mellan Belarus och landets viktigaste handelspartner, Ryssland, sämre än på länge. I slutet av juli grep den belarusiska säkerhetstjänsten 32 personer som påstods vara legosoldater från den privata ryska säkerhetsfirman Wagner, misstänkta för att ha planerat att skapa oro i landet inför presidentvalet. Ryssland tillbakavisar anklagelserna och hävdar att soldaterna bara mellanlandat i Belarus, på väg till Istanbul där de skulle fortsätta till ”ett tredje land”. Lukasjenko har beskyllt oppositionen för att vara inblandad i legosoldaternas närvaro, och har hävdat att Svetlana Tichanovskaja är nära knuten till Kreml.

Stora protester väntas

Tadeusz Giczan känner igen mönstret från tidigare val:

– Lukasjenko gör vad han kan för att skapa ett konstgjort hot, och försöker måla upp en bild av att endast han kan hindra att Belarus drabbas av en katastrof. Men det fungerar inte längre. Det enda han har uppnått är att försämra relationen med Ryssland, säger Tadeusz Giczan. Han förutspår fortsatt turbulens efter dagens val, som lär riggas i vanlig ordning.

– Det här är första valet som Lukasjenko riskerar att förlora, om man utgår från opinionsmätningarna, vilket gör att det även blir det mest odemokratiska valet i historien. Det finns inga valobservatörer på plats och myndigheterna kan göra vad de vill i vallokalerna. De kommer troligen hävda att Lukasjenko fick 75-80 procent av rösterna, vilket kommer utlösa nya storskaliga protester, säger Tadeusz Giczan.

Belarus

Styrs av president Aleksander Lukasjenko och hans autoritära regering sedan 1994.

Parlamentet har mycket begränsade befogenheter. Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har av det skälet utestängts från Europarådet.  

Oppositionen verkar under svåra omständigheter. Samtliga presidentval sedan 1994 har utdömts som mer eller mindre odemokratiska.

Regimen är starkt beroende av Ryssland även om relationerna ofta varit turbulenta.

Källa: UI/Landguiden