Presidentvalet i USA/ETC på plats.

2020-10-26 09:27
  • Bild: Wong Maye-E/AP
  • Röstsedlar i Kansas.  Bild: Charlie Riedel/AP
    Röstsedlar i Kansas.
  • Vallokal för förtidsröster i Athens, Georgia.  Bild: John Bazemore/AP
    Vallokal för förtidsröster i Athens, Georgia. 
  • Invånare i Montgomery, Pennsylvania, köar för att få registrera sig som väljare.  Bild: Matt Slocum/AP
    Invånare i Montgomery, Pennsylvania, köar för att få registrera sig som väljare.
Puffetikett
Dagens ETC

De är amerikanerna som struntar i att rösta: ”Gör ingen skillnad”

Bara 56 procent av amerikanska väljare röstade 2016, därmed räckte det att ungefär var fjärde amerikan aktivt röstade på Trump för att han skulle bli landets 45:e president. Vad är det för faktorer som gör att så få faktiskt röstar? Dagens ETC möter väljare runt om i landet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Varenda dag får jag hur många sms som helst från olika grupper som säger åt mig att rösta”, säger en bekant tre veckor innan valdagen. För egen del har hon redan lagt sin röst och det samma gäller för miljontals andra amerikaner. Förtidsröstningen har redan slagit rekord men kampanjerna för att få folk till valurnorna kommer att fortsätta tills den sista vallokalen stängt. Presidentvalet 2016 hade det lägsta valdeltagandet på 20 år, omkring 55 procent. Drygt var fjärde amerikan röstade aktivt på Donald Trump, det räckte för att han skulle bli landets 45:e president.

Nästan hundra miljoner amerikaner stannade hemma 2016. En av dem var Kalifornien-bon Wesley Torrez.

– Jag vill bara inte rösta. Jag struntar i vem som är president, jag styr mitt eget öde. Människor förlitar sig så mycket på presidenten och tror att han kan göra deras framtid bättre eller sämre. Det är USA:s fördärv, gång på gång. Människor lägger sina misslyckanden på presidenten och regeringen.

Rika röstar oftare

Wesley Torrez hymlar inte med att han själv fått hjälp från samhället. Han har en del studielån men hans collegetid har främst bekostats med bidrag för studenter från låginkomstfamiljer.

– Om någon kandidat skulle säga att de inte längre vill stödja låginkomsttagare, då skulle jag rösta, säger han.

Människor som har det sämre ställt ekonomiskt röstar mer sällan. Det visar bland annat rapporten ”100 million project” (publicerad i februari i år av Knight foundation) där 12 000 ”kroniska icke-väljare” intervjuats. Granskningen visar att 39 procent av icke-väljarna är medelklass eller rikare. Utbildning är en annan faktor, nära två tredjedel av de som inte röstar saknar collegeexamen.

Joseph Sheahan bor i Savannah i delstaten Georgia. 29-åringen röstade på Donald Trump 2016 men har blivit besviken.

– Han är barnslig, envis, lyssnar inte på forskningen. Han har visat att han inte förtjänar att behålla sin position.

”Slösar tid och energi”

Vore Bernie Sanders Demokraternas kandidat skulle han rösta men nu tycker han inte att någon av kandidaterna, inklusive tredjepartiernas, förtjänar positionen som president.

– Joe Biden stödjer facklig organisering och sociala skyddsnät men han är totalt emot vapen. Det är en stor fråga för mig. Jag gillar att jaga, att skjuta med vänner och att ha vapen för säkerhet och sinnesfrid.

Joseph Sheahan är även pro-choice i abortfrågan och för en avkriminalisering av marijuana.

– Jag känner att oavsett vem jag röstar på så skulle jag inte vara representerad på rätt sätt. Varför ska jag slösa tid och energi när det inte spelar någon roll? Då väljer jag att inte göra min röst hörd alls.

En sommar av protester mot polisvåld och rasism har hos många progressiva väckt längtan efter större samhällsförändringar och men även misstro mot att det nuvarande systemet kan reformeras. I sociala medier uppmanar en del grupper och individer främst svarta amerikaner att inte rösta alls.

– Jag röstar inte, jag tror inte på det korrupta tvåpartisystemet. Kandidaterna är för moderata. Det kostar för mycket pengar att vinna ett val. Jag tycker inte att någon borde rösta, bränn ner allt och börja på nytt istället, säger Seattle-bon William Parham.

Vill reformera valsystemet

Han är organisatör för Antifa equity outreach, en grupp som hjälper behövande i staden, och har precis tagit emot donationer från en kvinna som stannat till med bilen. Företag har för stort inflytande på politiken, anser han. Ett reformerat valsystem där man kan lägga en andrahandsröst skulle kunna få honom att åter rösta.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Det skulle minska konflikterna och främja fram ett politiskt system som bygger på samarbete.

William Parham instämmer helhjärtat i sommarens protester och vill se en total omstöpning av polisväsendet. Att både Biden och Trump stöttats av polisfackförbund håller han emot dem.

– Och Kamala Harris har personligen burat in vänner till mig i Kalifornien.

New York-bon Diana DiMare, 31, röstade en gång när hon gick på college. Sedan såg hon inte längre någon anledning att lägga tid på det.

– Jag såg det som ett spektakel. Med det här politiska systemet spelar det egentligen ingen roll vem som har makten, vem som är galjonsfiguren. De som har makten gör vad de vill iallafall. Att rösta gör ingen skillnad. Det är bara en distraktion.

Hon tror ändå att samhället kan förändras till det bättre och uppskattar sommarens demonstrationer.

– Vi lever i ett så byråkratiskt system att det är fantastiskt hur kraftfullt ett alternativt sätt att kommunicera kan vara.

Vem som går segrande ur årets val berör henne inte.

– Jag är inte det minsta känslomässigt engagerad, jag ser bara på valet som en åskådare.

Trevor Reed, 34, är inte riktigt säker på om han kan rösta eller inte. Han har precis kommit ut ur fängelse.

– Jag vet inte riktigt om det går eftersom jag har villkorlig frigivning, säger han.

Röstade och kände sig lurad

Bara två delstater tillåter personer med ett pågående fängelsestraff att rösta. På många ställen sätter även en villkorlig dom eller skyddstillsyn stopp. Runt 6,1 miljoner som dömts för ett brott av graden ”felony” får inte rösta trots att de avtjänat sitt straff.

– Om jag kan rösta så vill jag göra min röst hörd. Jag tycker att jag borde få göra det, säger Trevor Reed.

Nära fyra av tio icke-röstare i ”100 million project” uppgav att de inte känner tillit till att valresultatet representerade folkets vilja. Arizona-bon Brandi Hawkins var en av dem som intervjuades och känner igen sig i den beskrivningen. Hon röstade för första gången 2016, eftersom hon absolut inte ville se Donald Trump som president – men blev i samma veva avskräckt då hon läste om en av medlemmarna av elektorskollegiet (organet som formellt röstar fram nästa president) som i demokraternas primärval stöttat Bernie Sanders och sedan vägrade lägga sin röst på Hillary Clinton trots att väljarna valt henne.

– Han tänkte helt enkelt rösta på vem han ville. Det var verkligen nedslående. Det fick mig att känna att varje individuell röst inte räknas, säger Brandi Hawkins.

Hon kände sig lurad och beslutade sig för att inte rösta igen.

Förtidsröstningen, som i år utökats på grund av coronaviruset, har redan slagit rekord. Det tyder på att valdeltagandet kan bli högt. Både förtidsröstningen och poströstningen har förlängts och förenklats och kanske kan det locka många som tidigare avskräckts av långa väntetider på valdagen.

För Brandi Hawkins är det precis vad som hänt – nu har hon trots allt röstat.

– Jag bestämde mig bara för att göra det. Det var inte samma process som förra gången då jag fick lov att stå i kö tre timmar i kylan med ischiasvärk. Nu kunde jag poströsta.

Valdeltagande i USA

I presidentvalet 2016 röstade 55,7 procent av USA:s befolkning över 18 år. I Sverige var samma siffra 82 procent i riksdagsvalet 2018. Räknar man enbart röstberättigade (inklusive bosatta utomlands) hamnar USA på 60 procent jämfört med 87 procent i Sverige.

År 2016 röstade 27,3 procent på Donald Trump och en dryg procent mer, 28,5 procent, på Hillary Clinton. 41,3 procent röstade inte.

Högst valdeltagande 2016 hade delstaterna Minnesota och New Hampshire. Lägst var det i Hawaii och Utah.

Olika delstater har olika regler för vem som får rösta samt för hur och när en väljare måste ha registrerat sig.