Initierat. Tomas Kåberger.

2020-07-19 12:00
Kärnkraftverket Forsmark. Bild: Forsmarks Kraftgrupp bildarkiv
Kärnkraftverket Forsmark.
Puffetikett
Dagens ETC
ETC Göteborg

Kärnkraft är inte svaret på elbristen i Sydsverige

”Vi behöver kärnkraften!” Så reagerade de teknikkonservativa på den effektbrist som Sydsverige drabbades av i slutet av juni. Men enligt professor Tomas Kåberger finns en bättre väg att gå. Som i stället för att titta bakåt handlar om att blicka framåt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

När elpriset i södra Sverige nådde upp till den finska nivån några dagar i juni fick detta några teknikkonservativa att ta till brösttoner om att det var dags att stoppa utvecklingen av förnybar energi så att inte kärnkraften skulle konkurreras ut. Men det som hänt talar snarast för motsatsen.

Problemet i juni var att reaktor 3 i Forsmark hade stängts av på grund av bränsleskada, samtidigt hade Forsmarks reaktor 2 reducerat effekten på grund av turbinproblem. Bara den minsta reaktorn i Forsmark gick på drygt 90 procent av full effekt.

I Ringhals skulle reaktorerna 1, 3 och 4 vara i drift. Men R1 startades inte som planerat den 10 april efter revisionen. Då var priserna så låga att ägarna ville att starten skulle skjutas upp till efter sommaren. Reaktor 3 hade inte återstartats efter den revision som skulle varit avslutad den 4 juni. Reaktor 4 hade fått problem med en av turbinerna och man tvingades byta en rotor och gick därför på knappt halv effekt.

Den ensamma reaktorn i Oskarshamn gick på nästan 96 procent av sin maximala effekt.

Av den svenska kärnkraftens 7 740 MW levererades den aktuella juniveckan bara ungefär 3 000 MW, eller cirka 40 procent. Denna låga produktion var inte planerad eller förutsedd. Kanske var det därför Svenska Kraftnät samtidigt hade ovanligt liten överföringskapacitet till södra Sverige tillgänglig. Det gjorde att elpriset i södra Sverige blev lika högt som i Finland, och Sverige utnyttjade det finska nätet genom att exportera cirka 1 500 MW i norra Sverige där priset var ca 10 öre/kWh och köpa tillbaka en del i södra Sverige där priset var betydligt högre.

Detta sker inte så ofta. De senaste åren har Finland i allmänhet haft högre priser än Sverige och från Sverige har finska elkunder importerat mer än vad en stor kärnreaktorer kan producera också från södra Sverige.

Några som inte gillar de mer progressiva partierna Miljöpartiet och Centerpartiet påstår att det är deras fel att kärnkraften stängts av och att elpriset var högt. Men att det skulle ligga några politiska beslut, eller partipolitisk konspiration, bakom Forsmarks bränsleskada, turbinproblem eller Ringhals behov att byta rotor, är svårt att tro.

Men de har fått medialt utrymme och lyckats sprida förvirring som kan bromsa utvecklingen här.

I omvärlden går den desto fortare. Sedan några år tillbaka har man kunnat glädja sig åt att andelen förnybar el i världen har ökat. Den glädjen har dämpats av att mängden fossila bränslen som använts för elproduktionen fortsatt att öka eftersom världens befolkning och ekonomisk aktivitet ökat efterfrågan på el snabbare än vad förnybar el vuxit.

Men för världen i stort var det en njutbar nyhet att denna trend av växande fossil elproduktion bröts år 2019. Förnybar el växte så snabbt att den fossila elproduktionen faktisk minskade.

När problemen i den svenska kärnkraften gjort att elpriserna i södra Sverige är högre än i Tyskland importerade Sverige ibland el från Tyskland. Att elen där var billig beror på att sol- och vindel gav mer el än stenkol, brunkol och kärnkraft tillsammans under juni. Allt utom förnybart och de billigaste termiska kraftverken var utkonkurrerade.

Det internationella atomenergiorganet IAEA rapporterar på sin hemsida att tre reaktorer har stängts i år. Ingen enda reaktor har tagits i drift och inget nytt bygge har startat. Kärnkraften i världen stod i början av 2000-talet för ungefär lika stor andel av världens elproduktion som förnybar energi, en sjättedel var. Sedan dess har förnybart vuxit snabbt och står för mer än en fjärdedel, drygt 25 procent, medan kärnkraften bara står för cirka 10 procent.

I år kommer förnybar elproduktion att öka i världen medan både kärnkraftens produktion och fossil elproduktion kommer att minska. Så säger i alla fall den internationella energimyndigheten IEA i Paris i sina prognoser. Det är lätt att förstå varför. Fossil- och kärnkraft är dyrt och skapar stora miljörisker för framtida generationer. Förnybar el är billigare och mindre miljöskadligt.

Trots coronapandemin har investeringarna i förnybar elproduktion i världen ökat i år jämfört med förra året.

Så vill man stoppa utveckling och bevara det gamla så är den snabba utvecklingen på energiområdet hemsk.

När tekniska problem i kärnkraften gör att den producerar 4 000 MW mindre än planerat i södra Sverige är det dumt att skylla de tillfälligt höga elpriserna det på att det inte blåser utan att förstå att det finns människor som kan se verkligheten på Svenska kraftnäts och Nordpools hemsidor. Där finns alla siffror om produktion och beskrivningar av de tekniska felen.

Det är trist att kärnkraftverken har oförutsedda, dyra tekniska problem. Dessa anläggningar borde ha fördelen att de kan styras och producera planerat när elen efterfrågas. Men denna sommars erfarenhet är att det inte gäller.

Det finns goda skäl att bygga mer förnybar elproduktion, och det finns anledning för Svenska Kraftnät att bygga mer modern överföringskapacitet för att hela landet skall få tillgång till denna billiga förnybar el.

800dagar
Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.