Ledare. Beatrice Rindevall.

2020-10-21 18:15
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Kostnaden för att fixa Parisavtalet är fullt hanterbar

Att tänka klimat och miljö i coronasatsningarna är alltså helt avgörande. Därför kan man lätt bli besviken på regeringens bristande omställningsfokus.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Med en bråkdel av summan som vi lagt på krispaket för coronaeffekterna skulle vi kunna klara 1,5-gradersgränsen till 2030. Men då måste vi vilja och politikerna måste agera.

Över 12 biljoner dollar. Det har 100 av världens länder sammanlagt sagt att de lägger i krisstöd till följd av coronapandemin, än så länge. För Sveriges del omfattar krispaketet hundratals miljarder kronor till bland annat korttidspermitteringar, sjuklöner, merkostnader inom sjukvård och stödpaket till företag. Det är pengar som främst lagts för att skydda välfärd och levebröd mot pandemins ekonomiska effekter.

Situationen har – helt rimligt – lett till en diskussion om vad vi ska rädda. Klimatkrisen växer, och samhällsomställningen inom miljöområdet går alldeles för långsamt. Parisavtalet håller snabbt på att glida oss ur händerna. Många, som exempelvis FN, menar därför att vi borde använda pengarna för att stimulera hållbara branscher, och tillåta de ohållbara att tyna bort av sig själva. Det stöds bland annat av en rapport som forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH har gjort. De har sett att vi inte kommer att hinna genomföra de nödvändiga investeringarna om vi först ska rädda ekonomin, för att senare göra samhället hållbart. Vi måste börja med investeringar för fossilfrihet direkt, då omställningen också kräver utsläpp ur vår snabbt minskande koldioxidbudget.

Att tänka klimat och miljö i coronasatsningarna är alltså helt avgörande. Därför kan man lätt bli besviken på regeringens bristande omställningsfokus, där 11 miljarder lagts för att rädda flyg och 9,7 miljarder lagts på grön återhämtning. Eller på Irene Svenonius (M) som i veckan gick ut och kallade det ”oansvarigt” att lägga ner Bromma flygplats, trots att flyget måste minska för att vi ska kunna nå klimatmålen. Moderaten skrev att ett sådant beslut inte bör ”styras av ideologiskt önsketänkande”, vilket gör att många nog tror att det finns en ekonomisk tanke bakom utspelet. Men inte ens Swedavia som driver Bromma vill fortsätta då den är så olönsam, eller ”marknadsmässigt ohållbar” som flygplatskoncernen själva kallar den. Det ideologiska önsketänkandet verkar snarare ligga i den moderata ideologin att vi ska fortsätta flyga trots att vi varken har pengar eller utsläppsutrymme för det.

När politiken så uppenbart är på fel väg kan det behövas lite positiva nyheter, vilket lägligt nog kom förra veckan. Enligt en ny studie publicerad i Science Magazine kan vi nå Parisavtalet genom satsningar som är mycket mindre än vad länderna än så länge lagt på coronas krispaket. Ungefär en tiondel av coronakrispengarna per år under fem år räcker för att med stor sannolikhet nå 1,5-gradersmålet till 2030.

Enligt forskaren Marina Andrijevic handlar det inte om att ta pengar från krispaketen, utan om att skifta om dem. Hon kallar det en ”win-win-situation”, där vi både får en förstärkt ekonomi och samtidigt hindrar klimatförändringarna. Avgörande är såklart att vi riktar bort pengarna från utsläpp och istället använder dem för att stötta en hållbar omställning.

För många har pandemin demonstrerat att vi som samhälle är beredda att lägga resurser för att hantera kriser, vilket skapar hopp för att vi även ska kunna kraftsamla för framtiden. Till skillnad från covid-19 kan man inte hitta ett vaccin mot svåra klimatförändringar. Det enda sättet att fixa klimatet är att sluta med utsläpp, så fort som möjligt. Därför är det så positivt att kostnaden för att hålla Parisavtalet än så länge är fullt hanterbar. Ju längre vi väntar, desto dyrare och svårare blir det. Vi har fortfarande en chans, och kanske räcker det att skifta om coronapengarna. Så låt oss göra det nu.

Beatrice Rindevall
Beatrice Rindevall 

Hårt arbetande miljöredaktör för Supermiljöbloggen. Ägnar sin tid åt att göra världen bättre och kommunicerar gärna med memes.

Skriver ledare i ETC nyhetsmagasin.