Kultur & Nöje.

2014-01-27 16:01
Robin Stjernberg och Anton Ewald firar efter en av Melodifestivalens deltävlingar förra året. Kommunerna betalar stora summor för att stå värd för en deltävling, men hävdar ofta att det betalar sig genom uppmärksamheten.  Bild: Jessica Gow/TT
Robin Stjernberg och Anton Ewald firar efter en av Melodifestivalens deltävlingar förra året. Kommunerna betalar stora summor för att stå värd för en deltävling, men hävdar ofta att det betalar sig genom uppmärksamheten.

Mello för miljoner

Sverige älskar Melodifestivalen. Men för kommunerna som står värd kostar det miljonbelopp, någonting som försvaras med ökad uppmärksamhet för staden. – Min erfarenhet är att sådana effekter överdrivs för att motivera att man spenderar kommunala pengar, säger professor Tommy D ­Andersson.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

SVT kommenterar själva inte hur mycket det kostar dem att göra en deltävling i Melodi­festivalen, men för värdkommunerna som Dagens ETC har pratat med har det kostat minst en miljon kronor. 1 175 000 har ­slutsumman blivit för Karlskrona de tre gångerna, senast i fjol, som Telenor arena har glammats upp för tävlingen.

– Det är verkligen värt pengarna – förra gången blev det folkfest, säger Michael Fransson, som var Karlskrona kommuns projektledare för Melodifestivalen.

Ingen vetenskaplig grund

Tommy D Andersson, professor i turism och evenemang vid Göteborgs universitet, säger att det inte finns någon vetenskaplig grund för att större evenemang skulle ”sätta en stad på kartan”, ett uttryck som ofta hörs i sammanhanget, än mindre att det skulle öka turismen.

Andersson förklarar att han själv aldrig har studerat Melodifestivalen, men att han har undersökt en del större evenemang, till exempel friidrotts-VM i Göteborg 1995.

– Då tittade vi på hur många engelsmän och holländare som kände till Göteborg före respektive efter VM – det var ingen skillnad.

Trots det tror Fransson att Melodifestivalen är en del av att turismen i Karlskrona har ökat sedan 2006. Samtidigt pekar han på undersökningar som kommunen beställde efter deltävlingarna 2006 och 2008, som visade att det skrevs så mycket om Karlskrona att det hade ett värde på 25 miljoner kronor. Tommy D Andersson tror dock inte att en sådan undersökning nödvändigtvis motsvarar ­effekten.

– Sådana här undersökningar mäter spaltmillimeter och översätter det till annonskostnad. Det är säkert noggrant gjort, men det som står kan ju vara både bra och dåligt.

Nöjda är de även hos Örnsköldsviks kommun, där de lägger cirka en miljon kronor, till stor del på kringaktiviteter.

– Jag är helt övertygad om att de ekonomiska insatser som kommunen gör för att kunna ta emot och genomföra Melodifestivalen klart understiger det mervärde och intäkter som kommer vår näring tillgodo, säger Lars Söderlind, kommunens ansvarige för deltävlingen som hålls i Fjällräven arena den 22 februari.

Stor discokula på torget

Pengarna från kommunerna går alltså delvis till aktiviteter i området – i Örnsköldsvik byggs till exempel en egen scen upp och stadens centrum ljussätts samtidigt som en stor discokula sätts upp över torget. Men en hel del går också till arrangören Live nation. Det är Live nation som förhandlar och diskuterar upplägg med kommunerna, även om SVT fattar det slutgiltiga beslutet. Det är även med Live nation som Örnsköldsviks kommun har skrivit ett avtal på 550 000 kronor, pengar som bland annat går till marknadsföringsrättigheter (så att kommunen till exempel kan sätta upp Melodifestivalens logotyp i staden) och biljetter till repetitioner och livesändning, så att representanter för kommunens samarbetspartners får sitta i tv-publiken.

”Kan kännas lite överskattat”

2003 och 2007 var Jönköping värd för deltävlingar i Melodifestivalen. Då kom omkostnaderna nästan upp i miljonklassen, berättar kommunens utvecklingschef Carl-Gustaf Tollén.

– Det är väldigt mycket pengar.

Tollén säger att Jönköping inte har stängt dörren för att vara värd igen, men att det ska mycket till för att ekonomin ska stämma.

– Det är klart, kommunen får stor uppmärksamhen vid tillfället, men det kan kännas lite överskattat. Jag tror inte heller att gemene man kommer ihåg vilka kommuner som var värdar för två år sedan.

Relaterade artiklar