Kultur & Nöje.

2020-10-02 11:00
  • Bild: Veronica Johansson/SvD/TT
  • Journalistkåren speglar inte hur Sverige ser ut och på Sveriges Radio pågår ett upprop mot ledningen som anklagas för att diskriminera icke-vita personer. Bild: Christine Olsson/TT
    Journalistkåren speglar inte hur Sverige ser ut och på Sveriges Radio pågår ett upprop mot ledningen som anklagas för att diskriminera icke-vita personer.
  • Ulf Svenning vid Skurups folkhögskola anser att journalistutbildningarna bär en självklar del av ansvaret för det sneda representationen i branschen i stort.”Det är klart att vi är en aktör i detta. Vi producerar ju de nya journalisterna.” Bild: Karin Wesslén/TT
    Ulf Svenning vid Skurups folkhögskola anser att journalistutbildningarna bär en självklar del av ansvaret för det sneda representationen i branschen i stort.”Det är klart att vi är en aktör i detta. Vi producerar ju de nya journalisterna.”
Puffetikett
Dagens ETC

Mångfalden – ett stort problem för journalistskolorna

Det finns för få journalister med annan bakgrund än svensk vilket får konsekvenser för bevakningen, konstaterar kritikerna på Sveriges Radio och får stöttning från flera håll.

Ett av skälen som nämns är att rekryteringen till journalistutbildningarna är skev.

Dagens ETC har gjort en rundringning för att kartlägga hur det ser ut på utbildningarna.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Efter uppropet mot diskriminering av icke-vita personer på Sveriges Radio har en debatt brakat igång i Mediesverige. Hur kommer det sig att så få personer med annan bakgrund än svensk finns representerade i svenska mediehus?

Ett av skälen som nämnts är att problemen gick att spåra till journalistutbildningarna. Att problemet med den skeva representationen skapas redan där.

Dagens ETC har vänt sig till Universitets- och högskolerådet, UHR, för att få siffror över hur representationen ser ut. Men trots att UHR har regeringens uppdrag att bredda rekryteringen till högskolestudier finns inga siffror som visar hur stor del av de antagna som har utländsk bakgrund.

De enda tillgängliga siffrorna visar hur många studenter som har utländskt personnummer och gymnasiebetyg. Den statistiken säger dock ingenting om vilka länder personnumren och betygen kommer ifrån, inte heller något om hur många journaliststudenter som har annan bakgrund än svensk.

På en av landets bäst ansedda utbildningar för journalister, JMK vid Stockholms universitet, finns heller ingen kristallklar bild av hur representationen ser ut: det förs ingen statistik över studenternas bakgrund och språkkunskaper.

”Ett komplext problem”

På Göteborgs universitets motsvarighet, JMG, har det dock förts statistik sedan 2000.

För två år sen, 2018, hade 11 procent av studenterna som gick första terminen på utbildningen en förälder som var uppvuxen i ett annat land än Sverige. 6 procent hade två föräldrar som var uppvuxna i ett annat land. Åren dessförinnan såg det ungefär likadant ut.

Studenternas svar på frågan vilka språk de behärskar visar dock att inte några av de senare årens stora invandrargrupper fanns representerade i gruppen med utlandsfödda föräldrar. Inte ens en procent av studenterna i 2018 års undersökning behärskade exempelvis arabiska och endast en procent persiska.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Vad görs då för att bredda rekryteringen?

Fram tills för några år sen fick de sökande till JMG genomgå antagningstester, men dessa har tagits bort. Idag söker studenter in på betyg och högskoleprov.

– Vi trodde att om vi gjorde det möjligt att söka direkt från gymnasiet så skulle vi få in en annan grupp, men så blev det inte. Vi har de sökande vi har, säger prefekt Monica Löfgren Nilsson.

Varför ser det då ut som det gör?

– Det är ett komplext problem. Ekonomiska orättvisor ligger bakom. Det finns också en skolsegregation som verkligen inte underlättar. Barn ges inte likvärdiga förutsättningar till vidare studier i dag, säger Monica Löfgren Nilsson, som även tror att bilden av branschen spelar roll:

– Den bilden som sprids av yrket, inte minst av branschen själv, att det är totalt kris i journalistiken, att det inte finns jobb, det lockar inte dem vi vill åt för att bredda rekryteringen. Jag tror att de personer vi behöver få in snarare väljer en stabil karriär.

Olagligt att kvotera

I nuläget är det inte möjligt för lärosätena att använda sig av kvotering, eftersom det skulle räknas som diskriminering. I december 2006 fälldes Uppsala Universitet av Högsta Domstolen för olaglig etnisk diskriminering sedan universitetet hade vikt utbildningsplatser på juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar.

– Det är klart att kvotering skulle underlätta, men frågan är svår. Och samtidigt kan ju arbetsgivarna redan göra detta, utan att regelverket behöver förändras, säger Monica Löfgren Nilsson.

Ulf Svenning ansvarar för journalistlinjen vid Skurups folkhögskola. Han ser att journalistutbildningarna bär en självklar del av ansvaret för det sneda representationen i branschen i stort.

– Det är klart att vi är en aktör i detta. Vi producerar ju de nya journalisterna. Men vi har också ett urval som söker att utgå ifrån.

Det finns en bild av att folkhögskolan attraherar folk från en något bredare grupp än universiteten, en bild som också har visst stöd i forskningen. Om det förhåller sig så just på journalistutbildningen och för gruppen med utländsk bakgrund har Ulf Svenning svårt att kommentera.

– Vi har inga siffror på det. I år har vi några stycken som har en annan etnisk bakgrund än den gängse normens. Men det varierar från år till år.

Vill få ner trösklarna

Representationsfrågan är dock sedan länge omdiskuterad på skolan. Det har funnits planer på att hålla ansökningsträffar på Fryshuset i Stockholm för att nå nya grupper sökande.

– Jag tror att en av nycklarna är att få ner trösklarna in till utbildningen. Folk som kommer från en miljö utan vana och 

tradition av högre studier och folk som inte har varit i Sverige så lång tid söker sig nog oftare till tryggare branscher. Det gör att färre med annan etnisk bakgrund söker.

Etnisk bakgrund hos JMG:s antagna 2018 

Av studenterna hade:

83

... procent båda föräldrarna  uppväxta i Sverige​.

11

... procent en förälder uppväxt i annat land​.

6

... procent båda föräldrarna uppväxta i annat land.

Fotnot: Vilket land studenternas föräldrar kom ifrån syns inte i statistiken.