Hälsa.

2020-12-09 18:35
  • ”Benämningen ’jul’ för det firande som infaller under midvintern i våra nordeuropeiska länder, är äldre än den kristna högtiden så som vi känner den idag. Efter kristnandet blev julen en kristen högtid., säger Sven Isaksson. Bild: Johan Nilsson/TT
    ”Benämningen ’jul’ för det firande som infaller under midvintern i våra nordeuropeiska länder, är äldre än den kristna högtiden så som vi känner den idag. Efter kristnandet blev julen en kristen högtid., säger Sven Isaksson.
  • Sven Isaksson.
    Sven Isaksson.
Puffetikett
Dagens ETC

Julens traditioner har rötter i vikingatiden

Traditioner, som exempelvis julfirandet, förändras och utvecklas ständigt, samtidigt som vi upplever dem som något tryggt som alltid förblir detsamma.

”Det viktiga med traditioner är inte att vi vetenskapligt kan påvisa att de är uråldriga, utan att de har ett värde för oss idag”, säger Sven Isaksson, som forskar på mat­traditioner vid Stockholms universitet.   

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Hur har våra mattraditioner förändrats över tid och hur uråldrig och oföränderlig är traditionen med julbordet, egentligen? Det är frågor som Sven Isaksson, forskare i biomolekylär arkeologi vid Stockholms universitet, fördjupar sig i.

– Julbordet, så som det ser ut idag, är egentligen ganska nytt, även om vi ibland uppfattar våra traditioner som något som alltid har sett ut på ungefär samma sätt, säger han.

Benämningen ”jul” för det firande som infaller under midvintern i våra nordeuropeiska länder, är däremot äldre än den kristna högtiden så som vi känner den idag.

– Själva ordet finns belagt åtminstone från vikinga­tiden, då man anordnade en stor festhögtid under den här tiden på året, för att fira att allt återvänder. Det är troligtvis förklaringen till att det heter ”julafton” och inte ”kristusmässoafton” (Christmas Eve, reds anm) här hos oss i Norden, säger Sven Isaksson.

Men att härröra dagens julbord tillbaka till vikingatiden är rejält långsökt, menar han.

– Det är klart att vi kan finna trådar bakåt i historien om vi letar och vill finna dem. Att finna några obrutna traditioner är dock avsevärt mycket svårare. Det viktiga med traditioner är ju inte heller att vi vetenskapligt kan påvisa att de är uråldriga, utan att de har ett värde för oss idag.   

Julskinkan äldst

Den äldsta mattradition som fortfarande står på de flesta familjers julbord är julskinkan, som återfinns i skrifter redan från och med 1600-talet, berättar han.

– Då var den dock inte kokt och griljerad, utan stekt och bara få förunnad. Man hade ymnigt med svinköttsprodukter just vid den här tiden på året efter­som grisslakten traditionellt låg vid vinternätternas inträde, säger Sven Isaksson.

För att påvisa hur traditioner och invanda föreställningar ständigt utvecklas och förändras, behöver man dock inte gå längre än till sig själv.   

– Det räcker ju med att se vilka maträtter som har kommit och gått i den egna familjen, med sylta och grisfötter som fasats ut och försvunnit, exempelvis.    

Tradition som maktinstrument

Av tradition har kyrkan varit bra på att kliva in och ta över redan befintliga högtider, vilket har fungerat väl eftersom människor är beroende av gemenskap och levande traditioner.

– Efter kristnandet blev julen en kristen högtid. Den här processen av att anpassa och förändra befintliga traditioner till sin egen fördel har kyrkan varit väldigt bra på i västvärlden. Det liknar de koloniala tillvägagångssätten, där man tidigt förstod att traditioner kan användas som ett maktinstrument. Just därför är det kanske viktigt att se hur traditioner och kunskap ständigt förändras över tid och inte existerar som något fast och orubbligt.        

I det avseendet spelar det även in att kunna se vad traditioner i olika tidsepoker har inspirerats av för intryck, poängterar Sven Isaksson.

– Vikingatiden till exempel, som ju nationalisterna gärna hänvisar till som något ursprungligt och äkta, var en tid av stora förändringar och intryck utifrån, från både när och fjärran. Traditioner är något som alltid förändras och utvecklas, samtidigt som det är viktigt för oss att ha dem att luta oss mot som något vi upplever förblir detsamma över tid.