Kultur & Nöje.

2014-03-07 14:58
Vilka berättelser får vara med i filmerna du ser? Är det bara de vita männens?
Vilka berättelser får vara med i filmerna du ser? Är det bara de vita männens?

Hur PK är fredagsfilmen? Vi har (faktiskt) hela testet!

Är du trött på Hollywoods vampiga hjältinnor och muskliga actionhjältar? Nu finns det ett sätt att undvika dem och hitta filmer med lite mindre uttjatade huvudpersoner.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I dagarna lanserades The Representation test, ett formulär som kan fyllas i för att se hur bra en viss film är på att ge plats för icke-normativa roller och filmskapare. Till exempel får en film poäng om den har kvinnor i huvudrollen, om den undviker att glorifiera våldsamma män och om den har icke-vita rollfigurer som inte är reducerade till rasistiska stereotyper.

– Rörlig bild har ett otroligt genomslag och vi påverkas och skapar förutfattade meningar av de bilder vi utsätts för, säger Emma Lundkvist.

Stämpeln som blev världskänd

Hon jobbar med A-märkt, som i höstas blev världskänt för okej-stämpeln på filmer som har klarat Bechdel-testet. (Finns det två eller flera namngivna karaktärer som är kvinnor och som talar med varandra om något annat än en man?) Stämpeln används i dag av 14 biografer runt om i Sverige.

– Bechdel-testet handlar bara om kvinnor. Det här testet visar på och undersöker hur fler än kvinnor får sina historier berättade.

Emma Lundkvist lyfter fram testets formuleringar och strävan efter mer kompletta rollfigurer. Hon påpekar att det inte är ovanligt att serie- eller filmskapare slänger in en icke-vit eller homosexuell karaktär bara för att bocka av det på listan, men att de rollerna blir tillyxade eller förenklade och sällan får utvecklas som de ”vanliga” rollfigurerna får.

– För några år sedan skapade författaren och debattören Inti Chavez Perez en egen variant på Bechdeltestet. Han menade att det var nästintill omöjligt att hitta filmer där två icke-vita karaktärer som spelas av icke-vita skådespelare pratar med varandra om något annat än brott, säger Emma Lundkvist.

Rankas på sexgradig skala

Representationstestet, som rankar filmerna på en ­sexgradig skala, visar bland annat att The Wolf of Wall street får ett klart F (bara en poäng av 27 möjliga), medan 12 years a slave får ett starkt B, inte minst för de starka porträtten av slavarna Solomon och Patsey.

Bakom testet ligger amerikanska The Representation project, som startades med ambitionen att visa hur olika kvinnor och män porträtteras på film och i medierna. Med hjälp av klipp från musikvideor, storfilmer och nyhetssändningar visar projektet upp en verklighet där kvinnor (fortfarande) ofta används mer som kuttersmycken än som aktiva, tänkande varelser.

Här kan du ladda hem testet som pdf.

Kollar mer än bara könsbalansen

The Representation Project vill visa hur filmer och medier reproducerar könsstereotyper och ojämställdhet. Genom bland annat skolprojekt och interaktiva kampanjer ska människor och organisationer inspireras att utmana normen. Målet är alla – oavsett kön, etnicitet, klass, ålder och sexuell läggning – ska ha samma möjligheter att nå sin fulla potential.

• Dokumentären Miss Representation kom ut 2011 och visar genom filmklipp och intervjuer hur olika män och kvinnor framställs i bland annat tv, film och musikvideor.

• Senare i år kommer The Mask you live in, som fokuserar på ”sveket mot pojkarna”. Filmen undersöker varför pojkar i USA löper högre risk att hoppa av skolan, bli alkoholister, begå våldsbrott och ta sina liv.

 

Kampanj på nätet

• På Oscarsgalans röda matta i söndags fick männen frågor som ”Hur gjorde du för att porträttera en slavägare så kusligt?” Kvinnorna, däremot, fick svara på ”Vem har skapat din klänning?”.

•Det här och många liknande exempel på hur män och kvinnor behandlas olika i medierna och i filmens värld är precis vad The Representation project vill motverka. Under tiden som kändisarna vandrade mellan reportrarna twittrade hundratals personer under hashtaggen ­#AskHerMore och uppmanade medie­bolagen att ställa de seriösare frågorna även till de kvinnliga skådespelarna.