Bokkalendern 13 december: Barnbok med klassikerpotential

Boken består av 11-åringen Humlans dagboksanteckningar, fulla av filosofiska funderingar som bara ett barn är innovativ nog att tänka ut. Samtidigt är det en rörande berättelse om ensamhet: bästisen Nour har övergivit henne, favoritfastern Fanny är psykiskt sjuk och mamman drömmer om en förlorad ungdomskärlek. Dessutom är hästtjejerna i klass­en taskiga, och kallar henne ”skitungen” bara för att hon helst sitter på toan på rasten.

Trots dessa vedermödor är det inte en deppig bok. Sigunsdotters text har en alldeles egen ton; det enda jag kan jämföra med är Barbro Lindgrens berättelser om Loranga, Mazarin och Dartanjang. Och Erikssons svartvita bilder har en finurlighet som också känns unik.

Hästtjejerna i klassen ritas som just hästar, med flätor och stövlar. Det som är så smart med boken är att man hela tiden läser två texter: om den lite utstötta flickan med ”potatishjärtat”, som utvecklat strategier för att överleva den skoningslösa vardagen i 5:e klass. Och om dysfunktionella vuxna som inte vet hur man pratar. Alla förutom den kedjerökande fastern Fanny vill säga.