Krönika. Sara Abdollahi.

2013-11-17 12:27

Klassiskt att skylla på offret

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det var inte länge sedan som åtta pojkar våldtog en 15-årig flicka och blev fria att gå trots att domstolen sa att flickan hade gjort allting rätt. Jag är ingen förespråkare av straff, men jag vill inte vara del av ett samhälle som tar lättvindigt på våldtäkter. Vem tjänar på det förutom patriarkatet?

Igår berättade en vän en viktig sak för mig. ”Jag blev nästan våldtagen, alla sa att det var mitt eget fel.” Hon har inte vågat berätta för någon annan än mig, och nu berättar jag för er.
Min vän flyttade som ung, ensamstående kvinna till England där hon hyrde ett rum i ett hus som delades med andra. Hon berättar hur en av männen en dag knackade på dörren till hennes rum och tyckte att hon kunde komma in till honom och prata, vilket hon gjorde.
Det började bli märkligt när han efter en stund frågade henne varför hon var så politisk intresserad, hon som var så ung, borde hon inte vara mer intresserad av kärlek. Hon försökte styra tillbaka samtalet på rätt spår men det var tydligt vad han förväntade sig.

Hon uttrycker förtvivlan över hur hon som feminist och därmed en person som borde vara stark kunde finna sig i en sådan situation.
Men innan hon hade rest sig för att gå var han på henne. Hon beskriver hur hon fick blackout från stunden då han knuffade ned henne och var på väg att lägga sig på henne, fram till att hon slog till honom så att han skrek och sprang ut därifrån, in på sitt rum där hon låste in sig.
Frågan är i vilket annat rum han hade tagit sig rätten att försöka våldta henne även om hon inte hade följt med in till hans rum.

Klassiker att skylla på offret

När hon berättade om våldtäktsförsöket för hyresvärden sa han ”du skulle inte ha gått in i hans rum” och lade skulden på henne. En klassiker att skylla på offret.
Sedan bad han henne flytta med omedelbar verkan och gav henne ett par dagar med orden ”jag vill inte ha trubbel”.
Nu är första gången och kanske sista som min vän öppnade upp sig om denna händelse. Men min vän är inte ensam om att varken våga berätta om våldtäktsförsök för någon eller anmäla. Vissa träder fram och delar med sig av liknande historier, men många vågar inte därför att de är rädda att få höra att de får skylla sig själva och inte bli tagna på allvar.

Använd lagarna

När domen mot åtta pojkar som våldtar en flicka läggs ner trots bevis så bidrar det till att öka rädslan för våldtäkts­offer att anmäla. Dessutom är domen i sig ett symptom på att de rådande strukturerna inom rättsväsendet idag inte räcker till för att skapa jämlikhet och jämställdhet.
Visst, det räcker inte med regler och lagar för att få stopp på våldtäkter, men nu har vi ett system där vi tillämpar regler och lagar och då ska vi komma ihåg det som Martin Luther King sa: ”Injustice anywhere is a threat to justice everywhere”.