Klimat.

2020-09-07 09:03
”80 procent av alla cykel­olyckor som leder till allvarliga skador beror på dålig infrastruktur och brister  i drift och underhåll”, säger Lars Strömgren, ordförande på Cykelfrämjandet.  Bild: Shutterstock
”80 procent av alla cykel­olyckor som leder till allvarliga skador beror på dålig infrastruktur och brister i drift och underhåll”, säger Lars Strömgren, ordförande på Cykelfrämjandet.
Puffetikett
Dagens ETC

Trots nollvisionen – cykelolyckorna kvar på samma nivåer

Medan antalet svårt skadade bilister i trafiken gått ner ­kraftigt de senaste tio åren syns ingen motsvarande minskning för cyklister.

”Staten har satsat stort på säkrare biltrafik, men bara småsmulor på bättre cykelvägar. Ändå ligger dålig infrastruktur och bristande underhåll bakom 80 procent av alla allvarliga cykelolyckor”, säger Lars Strömgren, ordförande på  Cykel­främjandet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Omkring 400 cyklister skadas allvarligt varje år, enligt Transportstyrelsens statistik. Så har det sett ut de senaste tio åren. Medan cyklisternas skadestatistik ritar en horisontell sick sack-söm över 400-strecket, pekar kurvan över svårt skadade bilister klart nedåt, och är nu nere i historiskt låga nivåer, med bara 174 allvarligt skadade förra året.

Lars Strömgren är ordförande för intresseorganisationen Cykelfrämjandet. Han ser flera orsaker till skillnaderna.

– Till att börja med har bilarna och bilbarnstolarna blivit säkrare. Vid sidan av det har staten satsat stora resurser på säkrare biltrafik, med nya vajer- och motorvägar, men bara småsmulor på bättre cykelvägar, säger han.

Av de 710 miljarder som staten satsar på transportinfrastrukturen fram till 2029, får cykel fortfarande bara en bråkdel, 1,5 procent, trots att cykling utgör omkring 10 procent av resandet. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) anser ändå att regeringen ”satsar ordentligt”. Han skriver i ett uttalande att:

”Regeringen har satsat över en miljard i statliga medel. Genom våra stadsmiljöavtal kan kommuner och regioner numera söka medel för cykelåtgärder och hållbara stadsmiljöer. Men vi har mycket kvar att göra och därför kommer jag fortsätta jobba för en ökad och säker cykling.”


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Prioriteras inte

Det räcker inte, anser Lars Strömgren. Om de allvarliga cykelolyckorna ska bli färre måste cykling prioriteras högre, vid sidan av bil och järnväg.

– 80 procent av alla cykel­olyckor som leder till allvarliga skador beror på dålig infrastruktur och brister i drift och underhåll. Åtgärder på de här områdena skulle få ner antalet olyckor kraftigt, men de prioriteras inte, säger Lars Strömgren.

Varför inte?

– Nollvisionen handlar inte om att få ner antalet olyckor, utan om att ingen ska skadas eller dö när olyckorna händer. Många cykelolyckor är inte inom ramen för denna definition. Majoriteten av alla cykel­olyckor, även de lindriga, skulle undvikas helt om man satsade mer på drift, underhåll och bra infrastruktur.

Vid sidan av säkrare, sammanhängande cykelstråk som underhålls året runt  är hastighetsbegränsningar för motortrafiken av stor betydelse för cyklisternas säkerhet, menar han.

– Sänkt bashastighet för bilar i tätorter är avgörande. Vi borde införa ISA-teknik (Intelligent hastighetsanpassning) i bilar. Det gör det omöjligt att köra fortare än skyltarna medger, säger Lars Strömgren.

Säkerheten avgörande

Det finns en uttalad ambition hos den rödgröna regeringen att cyklandet ska öka. 2017 tog regeringen beslut om en Nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling, och i Januariavtalet står det att ”Andelen som reser med cykel ska öka”. Men den långsiktiga trenden idag är att cyklandet minskar, utom i storstäderna och med undantag för en viss ökning till följd av pandemin.

– Cyklandet har under en längre tid gått ner kraftigt på landsbygden, där säkrare bilvägar snarare medfört sämre möjligheter för säker cykling

Erfarenheter från länder där cyklandet ökar visar att säkerheten är en avgörande faktor för valet av transportsätt. På lokal nivå är det kommunerna som ansvarar för satsningarna och det finns positiva exempel, bland annat i Skåne och städer som Lund och Malmö. Men förutsättningarna varierar stort över landet, trots möjlighet för kommuner att söka medel. Potten är för liten, pengarna i stadsmiljöavtalen ska också räcka till annat som rör stadsmiljön.

– Det behövs mer statliga pengar och ett samordnande ansvar från Trafikverket. Dagens resurser till cykelresande räcker inte om fler ska välja cykeln och vi har en nollvison som säger att ingen ska skadas eller dö, säger Lars Strömgren.

400 allvarligt skadade per år

Antalet allvarligt skadade cyklister har i princip legat på samma nivå, omkring 400 per år, de senaste tio åren.

Nästan 80 procent av alla allvarliga skador uppstår i singel­olyckor, drygt 10 procent med motorfordon inblandade och knappt 10 procent med annan cykel. Vägrelaterade faktorer som brister i drift, underhåll och vägutformning är en bidragande orsak i 60 procent av singel­olyckorna.

Antalet allvarligt skadade bilister visar en minskande trend och är nu nere i historiskt låga nivåer.

Andelen omkomna bilister minskade med 56 procent mellan 2003 och 2010 och med 35 procent mellan 2011-2019.

Antalet omkomna cyklister minskade med nästan 37 procent mellan 2003 och 2010 och med närmare 20 procent mellan 2011 och 2019, men variationen är stor år från år med ett medeltal på drygt 22 döda per år.

Av de cykelolyckor som leder till döden är 30 procent singel­olyckor, i 70 procent  är motorfordon inblandade.

Aktivistnätverket Cykel­piraterna, som vill att säkerheten för cyklister ska öka, uppmanar allmänheten att dela med sig av farliga cykelbanelösningar och korsningar via en interaktiv karta på deras hemsida: www.cykelpiraterna.se