Klimat.

2014-02-24 19:12
  • Fri parkering, bussfilkörning och lågt pris är några av åtgärderna som banat väg för elbilssuccén i Norge. Bild: Norsk elbilforening
    Fri parkering, bussfilkörning och lågt pris är några av åtgärderna som banat väg för elbilssuccén i Norge.
  • Laddningsstation i Drammen.  Bild: Ståle Frydenlund
    Laddningsstation i Drammen.
  • Det finns runt 100 snabbladdningsstationer i Norge.  Bild: Norsk elbilforening
    Det finns runt 100 snabbladdningsstationer i Norge.

Sverige helt omkört av norsk elbilspolitik

Det finns 22 000 elbilar i Norge. I Sverige är de 1 538. Att det inte är fler beror på att supermiljöbilspremien saknar effekt och att kommunerna inte anser det lönt att satsa på laddningsstationer, anser Mattias Goldmann på gröna tankesmedjan Fores.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Sverige ligger långt efter Norge när det gäller elbilar. Trots att försäljningen av elbilar ökade förra året finns än så länge endast 1 538 stycken. Tillsammans med de drygt 1 500 hybriderna utgör de mindre än 0,10 procent av Sveriges totala fordonsflotta. Den andelen kunde ha varit betydligt högre om Sverige använt sig av några av de norska åtgärderna, anser Mattias Goldmann,vd på gröna-liberala tankesmedjan Fores och före detta talesman för Gröna bilister.

Varför ligger Sverige så långt efter Norge när det gäller elbilar?

– Man jobbar bara med morötter och inte med piska vilket betyder att så fort det går bra så blir det dyrt för staten. Då säger finansdepartementet nej, nu räcker det och istället får man en diskussion om det är rimligt att vi tar pengar från skolan och ger till bilarna. Norge och Frankrike har höga avgifter på smutsiga bilar som därmed finansierar de rena bilarna. Det ger möjlighet till en rejäl premie på elbilar utan att det kostar statskassan något.

Varför fungerar inte supermiljöbilspremien?

– Den är på 40 000 spänn vilket är för lite för att få någon att ändra beteende. Man ger alltså pengar till de som ändå skulle köpa elbil av övertygelse eller marknadsföringsskäl eller vad det nu kan vara. Därmed är klimatnyttan noll och jag kan inte komma på något som har sämre kostnadseffektivitet är supermiljöbilspremien.

Vilka andra hinder finns för elbilar i Sverige?

– Det är viktigt att kunna ladda bilarna. Norska Transnova, motsvarigheten till den svenska energimyndigheten, delfinansierar både vanliga laddare och snabbladdare. Det är helt centralt. Vi har ett 20-tal snabbladdare i Sverige mot över 100 i Norge trots att deras vägnät är väldigt mycket mindre. En typisk storstadsbo kör kanske 1 500 mil om året, men för att de som kör långt, som taxi- och budbilschaufförer, ska byta till el måste det finnas möjlighet att snabbladda.

Varför inför inte Sverige bussfilskörning och gratis parkering för elbilar?

– I Norge är det staten som beslutar om dessa frågor, men i Sverige är det kommunerna. Rent juridiskt skulle därför den kommun som vill redan nu kunna införa gratis parkering och bussfilskörning. I Oslo har det haft jättestor betydelse. Folk med elbil vet att de kommer i tid till jobbet och hinner hämta barnen på dagis. Det har inte kostat Norge mycket alls. Men man måste också se upp här. Undersökningar visar att 7 av 10 av de som kör elbil i bussfilen tidigare satt i bussen, och det var ju inte riktigt tanken.

Varför gör då kommunerna i ­Sverige inte mer för elbilar?

– De har kommit en bit på vägen genom att sätta upp vissa laddningsplatser, men det räcker inte. Det måste kombineras med nationella satsningar på bilen och sammanhållen laddningsinfrastruktur. Många kommuner resonerar att det inte är någon idé att förbereda för elbilar om staten ändå inte ser till att de blir lönsamma att köpa.

När är hälften av alla bilar i Sverige elbilar?

– Jag tror inte att vi vill att det ska bli hälften. Vi ska inte gå från gårdagens dåliga enfald till en ny enfald, utan ha en mix av förnybara bränslen där man använder vart och ett för det som det passar bäst till. Vi måste också använda vårt avfall på ett smart sätt, till exempel genom att göra biogas och hålla jordbruksmarken öppen genom att göra etanol. Längre fram kommer det att komma vätgas, tryckluft och en rad andra bränslen som vi inte känner till i dag.

Mattias Goldmann

Gör: Vd Fores, grön-­liberal tankesmedja, tidigare talesman för Gröna bilister

Ålder: 42.

Bor: Solna.

Kör: Äger ingen bil, men testkör de flesta miljöbilarna på marknaden i jobbet.