Klimat.

2014-10-05 07:00
Sara Haasmark har fyra barn i åldrarna 5-11 år. Det är lättare att undvika plast med de små barnen. De större barnen vill ha moderiktiga kläder och samma leksaker som kompisarna och då blir det svårare. Bild: Orlando G Boström
Sara Haasmark har fyra barn i åldrarna 5-11 år. Det är lättare att undvika plast med de små barnen. De större barnen vill ha moderiktiga kläder och samma leksaker som kompisarna och då blir det svårare.

Så gjorde Sara sitt hem till en plastlös plats

Larmrapporterna om plasters giftighet har duggat tätt de senaste åren. Sara Haasmark, hållbarhetschef på Fastighets­ägarna, bestämde sig för att göra sig av med plasten hemma.
   – Det finns bra alternativ till det mesta, men det är inte bara att gå in i första bästa butik. Man får leta, säger Sara Haasmark.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Bland det första som åkte i soporna var alla mjuka plastleksaker – en lätt match. Mjuk plast blir mjuk av mjukgörare, vanligen ftalater. Inget man vill att barnen ska andas in eller tugga i sig.

Riskerna med toxiska plaster är absolut störst för foster och barn. Vill man rensa hemmet från plast rekommenderar Sara att man börjar där.

– Tyvärr är det också där man som regel hittar mest plastprylar. Även hemma hos oss, trots att jag ända sedan barnen föddes försökt prioritera leksaker i trä och tyg, säger hon.

I vanliga leksaksaffärer går det knappt att hitta en vara som inte innehåller plast, konstaterar hon.

Men på nätet och i mindre leksaksaffärer finns ekologiska leksaker av trä och andra naturmaterial, i alla fall för mindre barn.

Hur gör du för att få barnen att acceptera att de inte kan få alla plastleksaker som kompisarna har?

– Jag pratar med dem och förklarar varför. Men inte just vid inköpet, det är fel tillfälle, säger hon.

Överhuvudtaget är det lättare att vara eko med små barn. Det finns gott om miljövänliga skor, kläder, leksaker och hygienprodukter för 0-9-åringar.

När de blir större och får egna idéer blir det svårare.

– Jag skulle önska att det fanns mer moderiktiga kläder för barn från 10-årsåldern och uppåt. Man kan hitta snygga vuxenkläder i naturmaterial, men i mellanåldern finns det ett glapp, säger hon.

”Går lika bra att vara utan”

Näst på tur stod köket. Plastburkar, slevar, muggar, teflonpannor och vattenkokare åkte ut. När brödrosten och mikron gick sönder valde familjen att vara utan.

Numera förvarar de bröd i tygpåse och fryser in i matlådor av rostfritt stål.

– Många saker som man vant sig vid att det kräver plast går lika bra utan. Ett fat på skålen istället för plastfolie funkar när man ska förvara mat i kylskåp, säger hon.

Plastförpackningarna kommer man inte undan men Sara önskar att tillverkarna tänkte mer kretslopp både när det gäller förpackningar och materialmixar.

– Jag skulle vilja ha en rostfri sax, sådana som fanns när jag var barn. Men det är inte lätt att hitta, säger hon.

Att mixa material försvårar återvinningen. Hur ska en kniv med plastskaft sorteras? Måste den skruvas isär?

– Nu talas det också om att återvinna textilier, vilket är mycket bra, men det är inte lätt när det finns så mycket blandade textilier, säger hon.

Var och varannan tröja består av en polyesterblandning. Tröjor med plasttryck är också vanligt, inte minst på barnkläder. De roliga trycken kan vara av PVC – som kan innehålla hormonstörande ftlalater.

Vill bannlysa fleece

Mest irriterad är hon ändå på fleecetröjorna, fleecevantarna, de billiga filtarna och koftorna av fleece, som är ett plastmaterial som prånglas ut billigt i varenda butik.

– Varenda gång man tvättar fleece lossnar små bitar. Vattenreningsverken klarar inte att ta hand om dem utan de följer med ut i naturen. Fleece borde bannlysas, säger hon.

Små plastartiklar, så kallad mikroplast, som hamnar i sjöar och hav suger åt sig andra miljögifter. Fiskar och musslor misstar partiklarna för mat, sedan äter vi fisken och skaldjuren och gifterna vandrar uppåt i näringskedjan.

Det kräver lite tid att hitta bra alternativ till plast. Sara handlar mycket på nätet.

– Jag är nätberoende. På nätet kan man hitta jättefina och bra saker, men det tar lite tid, säger hon.

Regnkappan beställde hon från Storbritannien, efter ett tips från en ekologisk nätförsäljare.

När Sara väl fått upp ögonen för plastmaterialen, insåg hon hur mycket av det vi omger oss med som helt eller delvis består av plast.

– Det svåraste att hitta ersättning till är hemelektroniken som till stor del består av plast. Men plasten finns överallt, säger hon.

I kläder, mattor, gardiner, kuddar, täcken, överkast, förvaring, pennor, linjaler, mappar, golv, tapeter, hår- och tandborstar ...

– Man får ta en sak i taget och byta vartefter. Vi har redan bytt ut täckena mot gamla fina ullfiltar, näst på tur står att byta ut madrasserna, säger hon.


Fotnot: Sara Haasmark är ny krönikör i Dagens ETC:s systertidning Kloka hem.

Saras checklista för plastbantare

• Skaffa ett gäng tygkassar i olika storlekar, det finns många snygga, även i ekologisk bomull. Hos myrorna finns tygkassar av återvunnet tyg. Man kan sy en själv också! Sedan slutar du köpa matkassar av plast.

• Kartlägg var du har plast och lägg upp en plan på vad som ska bytas och när. Börja i barnens rum, barnen har oftast mest plastprylar.

• Lägg in ett köpstopp för plastprodukter där det finns bättre alternativ.

• Vädra och städa – inred lättstädat.

Istället för plast, välj:

• Tygkasse istället för plastpåse.

• Soppåse av majsstärkelse.

• Ullkofta istället för fleece.

• Flaska i rostfritt stål/glas istället för plast.

• Tjock frottéhandduk istället för skötbädd.

• Ekologiskt gosedjur istället för ett i plast ­(syntetmaterial).

 

Plast – så funkar det

• Plast består av polymerer som är uppbyggda av monomerer. Monomererna framställs till största delen av petroleum (råolja/mineralolja) och är därför inte förnybara. Lösningsmedelsrester, monomerer och så kallade additiv (läggs till i tillverkningen för att ge plasten önskade egenskaper) kan läcka från plasten och skada människor och miljö. Flera vanliga additiv är klassificerade som farliga enligt EU:s regler.

• Små plastpartiklar lossnar från plasten och ansamlas i damm. Små barn är särskilt utsatta eftersom de rör sig närmare golven, stoppar saker i munnen och är känsligare för gifter.