Klimat.

2021-01-19 12:10
  • Skogarna i Polen täcker 29 procent av landets yta. En fjärdedel av dessa resurser kontrolleras av Statliga skogar, den polska motsvarigheten till Sveaskog i Sverige. Bild: Statliga skogar
    Skogarna i Polen täcker 29 procent av landets yta. En fjärdedel av dessa resurser kontrolleras av Statliga skogar, den polska motsvarigheten till Sveaskog i Sverige.
  • Enligt Adam Wajrak kommer den uppdaterade lagen att användas för att stödja koleldad energi. Bild: Wojciech Siegien
    Enligt Adam Wajrak kommer den uppdaterade lagen att användas för att stödja koleldad energi.
Puffetikett
Dagens ETC

Ny lag väcker oro för ökad skövling i Polen

En ändring av reglerna kring förnybara energikällor får miljöaktivister att oroa sig för en ny våg av förstörelse av de polska skogarna.

”Att hugga ned träd och se det som en förnybar energikälla är absurt”, säger miljöjournalisten Adam Wajrak.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Invånarna i den polska ur­skogen Bialowieza, ett världsarv enligt UNESCO, är stolta över sin skog. Under århundraden har den försett dem med virke till deras hus, råvara till möbel­tillverkning och ved för att värma husen om vintern. I goda tider är skogen också en viktig plats för avkoppling, i sämre tider; ett skydd undan fiender. Att skogen ska omvandlas till biobränsle framstår här som en främmande tanke. Men sommaren 2020 införde det polska parlamentet en tillfällig uppdatering av den polska lagen om förnybar energi, som tydliggör att en viss typ av skog kan användas för att producera biobränsle. Tidigare har den polska lagen inte innehållit skrivelser om att skog kan användas som en förnybar energikälla.

Enligt politikerna bygger de nya reglerna på EU:s förnybartdirektiv, men ekologer varnar för att ändringen kan leda till att fler polska skogar förstörs.

– Att hugga ned träd och se det som en förnybar energikälla är absurt, säger Adam Wajrak, en polsk miljöjournalist, och fortsätter:

– Vi borde göra en samlad bedömning av biomassan, avskogningens omfattning och vilka utsläpp det skapar ur marken samt den koldioxid som träden fångar upp. Forskare gör det tydligt att vi måste låta skogarna stå kvar för att bemöta klimatförändringarna. Det är meningslöst att frakta trä över långa avstånd för att sedan bränna träet i ugnar. För i Polen kommer den uppdaterade lagen att användas för att stödja koleldad energi. Genom att lägga till ved i kolugnarna ska vi göra dem grönare.

Adam Wajrak är en slags kändis i Polen. Som journalist arbetar han med en av de största polska tidningarna, skriver böcker för såväl vuxna som barn samtidigt som han är med och producerar natur-tv. I över 20 år har han bott i byn Teremiski som ligger i utkanten av Bialowieza-skogen.

Polens Sveaskog

Statliga skogar heter det ­statligt ägda bolag som förvaltar all­mänt ägd skog, ungefär som Sveaskog i Sverige. Statliga skogar själva hävdar att lagändringen inte kommer att leda till att fler träd skövlas i de polska skogarna.

– Det är inte så att Statliga skogar började skövla mer skog efter att lagen införde en definition av vad som ska räknas som energived, säger Krzysztof Trebski från Statliga skogars presstjänst.

– Den definitionen täcker en viss del av råvaran som Statliga skogar har förvärvat och sålt under lång tid. Det trä som nu kan klassas som energived är inte på något sätt reserverat för energisektorn. Alla köpare, oavsett bransch, kan köpa den, om de följer reglerna och lämnar det bästa budet i en nätbaserad auktion. Införandet av definitionen förändrar inte någonting i skogsförvaltningen. Den nya definitionen utvidgar bara den potentiella gruppen av köpare, men inte poolen av tillgänglig råvara.

Dessutom, påpekar presstjänsten, har de stora polska energibolagen än så länge inte köpt upp ved i syfte att använda det som biobränsle under de tre första månaderna efter att den nya förordningen trätt i kraft.

Konflikten kring urskogen

Många polacker har dåliga erfarenheter från det polska skogsbolaget och litar inte på förklaringarna. Kärnan i konflikten är Statliga skogars beteende i Bialowieza-skogen. År 2017 började det polska skogs­bolaget, med uppbackning från dåvarande miljöminister Jan Szyszko, att skövla stora delar av urskogen med motiveringen att det skulle förhindra en attack av barkbaggar. Enligt ekologer var dock avverkningen i strid med vetenskaplig forskning och det enda syftet var att skaffa och sälja värdefull råvara från gamla skogsträd. Stora sociala protester, försök att blockera avverkningen och en massiv propa­gandakampanj i statliga medier för att motivera skövlingen skapade rubriker i Polen i många månader.

Först när frågan togs till EU-domstol, som beslutade att avverkningen är olaglig och att Polen kommer att straffas med flera miljoner euro i böter om avverkningen inte stoppas, tystade skogsmaskninerna. Men även om skövlingen av Bialowieza-skogen har avtagit så fortsätter Statens skogar att hugga ner skog på andra håll.

Ingen översyn

I Polen täcker skogarna 29 procent av landets yta. Det motsvarar cirka nio miljoner hektar, varav nästan 80 procent är statligt ägda och förvaltas av Statens skogar.

– Statens skogar anställer 26 000 människor som kontrollerar resurserna i en fjärdedel av landets område, säger Adam Wajrak och tillägger att Statens skogar står helt bortom kontroll eftersom det inte finns något övervakningsorgan för ­bolagets aktiviteter och inga andra instrument för social kontroll än protester.

– Skogsavverkningens storlek liknar länder där större delen av skogarna är privata. Det är absurt och det strider helt mot idén om vad en offentlig ägare ska göra, vilket borde vara att värna miljön och erbjuda en plats för vila för medborgarna. Ekonomiska intressen borde komma i sista led, men idag är det enda som växer i Statens skogar lönerna och syssel­sättningen.

Lokal makt

Faktum är att Statens skogar är extremt rikt för att vara en polsk institution. Genomsnittslönen för bolagets anställda ligger över 7000 zloty (15 655 kronor), medan den genomsnittliga lönen i Polen är strax över 5 000 zloty (11 182 kronor). En skogsmästare tjänar i genomsnitt 18 000 zloty (40 256 kronor), vilket är mer än vad den polska premiärministern får. Under åren har skogsmästarna också lyckats skapa en stark politisk lobby. Särskilt på lokal nivå är de en del av etablissemanget och har stort inflytande. Det är också en av anledningarna till att många invånare i regionen kring Bialowieza urskog stödde avverkningen. I Hajnówka, en stad i utkanten av Bialowieza-skogen, har begrepp som ”pseudoekologer” och ”ekoterrorister” etablerats de senaste åren för att beskriva människor som protesterar mot avskogningen.

Samtidigt börjar politiker från oppositionen se den okontrollerade makt som Statens skogar besitter som ett problem. Under det senaste polska valet, presidentvalet år 2020, var det flera kandidater som föreslog ett nytt ägandedirektiv som en del av deras valprogram. Särskilt väljarna från liberala och progressiva partier förväntar sig förändringar, eftersom situationen med en offentlig institution som agerar som ett privat företag anses ohållbar. Att skogarna ska vara en allmän resurs är något som många polacker tar för givet. Adam Wajrak anser att polackerna generellt har en romantisk inställning till skogen. Den betraktas som ett värde i sig, en tillflyktsort, ett utrymme för frihet.

– Kanske är det på grund av krigen, för vart tog du vägen när det blev illa? Var gömde du dig? I skogen, säger han.

Lag om förnybar energi

Sommaren år 2020 införde det polska parlamentet en tillfällig ändring av lagen om förnybar energi. Ändringen bestod i att man definierade begreppet energived i den polska lagstiftningen, vilket öppnar upp för en marknad för biobränsle i Polen.

Att lagen bara är tillfällig ser skogens beskyddare som en dimridå. Det polska miljö­departementet har inga problem att förlänga den, eftersom det styrande partiet Lag och rättvisa har en majoritet i parlamentets underhus.

Miljöaktivister hävdar att den nya definitionen av energived bland annat kommer att leda till att döda träd, som behövs för att upprätthålla biologisk mångfald och skogens förnyelse, förs ut från skogarna. Samtidigt befarar man att lagändringen kommer att öppna upp för ökad avverkning.

I EU:s senaste förnybartdirektiv från 2018 sägs biobränslen vara klimatneutrala, men frågan om biobränslenas klimatnytta är kontroversiell och har ifrågasatts av många forskare och miljöorganisationer.