Klimat.

2020-09-18 18:44
  • Ett meddelande från Greenpeace på Riksdagshuset i Stockholm. Organisationen Klimatriksdagen lämnar nu en lista till riksdagspartierna med konkreta förslag på hur Sverige bör hantera klimatkrisen. 
Bild: Thommy Tengborg/TT
    Ett meddelande från Greenpeace på Riksdagshuset i Stockholm. Organisationen Klimatriksdagen lämnar nu en lista till riksdagspartierna med konkreta förslag på hur Sverige bör hantera klimatkrisen.
  • ”Vi behöver genast släppa myten om att all konsumtion går att ersätta med grön sådan.” säger 
Jonas Bane. Bild: Privat
    ”Vi behöver genast släppa myten om att all konsumtion går att ersätta med grön sådan.” säger 
Jonas Bane.
Puffetikett
Dagens ETC

Ny akutplan för klimatet – konkreta punkter som ska minska Sveriges utsläpp

I fredags lanserade organisationen Klimatriksdagen sin akutplan med en rad konkreta punkter som ska lyfta klimatfrågan och få ner Sveriges utsläpp till netto noll inom tjugo år. Planen överlämnas till riksdagspartierna som ska få verktyg att hantera den aktuella klimatkrisen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den gröna omställningen måste ske snabbt. Under våren har den ideella organisationen Klimatriksdagen arbetat fram en akutplan för klimatet – som i kort går ut på att Sverige blir klimatneutrala fram till 2040. Samtidigt vill organisationen att Sverige blir föregångsland i klimatarbetet. På fredagen presenterades den för medlemmarna, allmänheten och politiker.

Nätverket Klimatriksdagen bildades inför valet 2014, och hade då som mål att lyfta fram klimatet som en viktig valfråga. Vem som helst kan skriva motioner och lämna in till Klimatriksdagen, som sedan lämnas in till Sveriges riksdag. I början fick arbetet ingen större  genomslagskraft, men sedan hösten 2019 har 150 motioner inom tio områden bildat den akutplan som nu ligger färdig.

Det är motioner som allmänheten har skickat in och som har tillkommit genom olika seminarium – uppsatta av Klimatriksdagen.

– Vi har riktat in oss på de tio viktigaste områdena men det saknas fortfarande förslag inom till exempel jämställdhet och hälsa, som blir vårt nästa fokus efter denna akutplan, säger Jonas Bane, som är ordförande i Klimatriksdagens styrelse.

Anordnar seminarium

Klimatriksdagen betonar att vi befinner oss i en klimatkris och har därför satt målet att utsläppen måste minska med hela 70 procent inom tio år, och nå netto noll inom tjugo år. Hur ska den då konkret få politikerna att sluta prata och börja handla?

– Utöver de kontakter vi tar med riksdagsledamöter kring akutplanen så anordnar vi även seminarium där vi fördjupar oss i frågorna och blandar den politiska debatten med sakkunniga experters utlåtanden.

– Något annat mer konkret vi gör är att vi stöttar och faciliterar lokal klimataktivism runt om i landet, fortsätter Jonas.

Vad spelar det för roll vad ett litet land som Sverige gör när Donald Trump avvisar klimatförändringarna och jättar som Kina och Indien tuffar på med stora utsläpp?

– Vi måste gå i bräschen i regionala och internationella förhandlingar och leva upp till de stora ambitioner vi länge har uttalat i dessa sammanhang. Per capita har vi dessutom fortfarande långt större utsläpp än länder som Kina och Indien, och delar av vår konsumtion i väst är också drivande för utsläpp i Öst, säger Jonas och konstaterar:

– Vi måste helt enkelt leva som vi lär.

Sverige ska vara föregångsland

Klimatriksdagen anser att de som skitar ner ska få betala för det, och skatter ska få oss att styra bort från klimatskadlig konsumtion. Inför valåret 2022 planerar organisationen att internationellt samarbeta med andra liknande organisationer, och Sverige skulle kunna vara ett föregångsland inom till exempel industrisektorn.

– Industrin är världsledande och därför måste vi gå i mål med projekt som Hybrit (fossilfri stålproduktion reds. anm) och fossilfri cementproduktion, det skulle ge oss enorm potential att sprida svensk teknik till andra länder.

Samtidigt finns det hinder, där till exempel transportsektorn är en svår nöt att knäcka. Den står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, och medan diskussionen under åren har velat se utbyggda järnvägar så har antalet tunga lastbilar bara ökat på motorvägarna.

– Regeringen har i senaste budgeten flaggat för upprustning av järnvägen, denna ambition är bra med vi måste trycka på och förbättra, både för fossilfria godstransporter, men även för att människor i hela Sverige ska ha tillgång till klimatneutrala kommunikationer, säger Jonas.

Blandad expertis

Bland Klimatriksdagens medlemmar finns det över 60 aktiva personer inom olika utskott och arbetsgrupper, inom alla åldersgrupper. Organisationen består av bland annat ingenjörer, statsvetare, psykologer och studenter.

–  Detta ger oss en bred syn på klimatfrågan, klimatförändringarna och klimatomställningens effekter, säger Fanny Schörling, som är Klimatriksdagens vice ordförande. 27-åringen är även statsvetare i grunden som de senaste åren riktat in sig på klimat- och miljöfrågor.

– Jag valde att engagera mig specifikt i Klimatriksdagen då jag tror på folkbildningens kraft och fann Klimatriksdagens fokus på den demokratiska processen inspirerande, säger hon.

Förankrat i forskning

Innehållet i Akutplanen är enligt henne förankrat i forskning och riktar sig till politiker och tjänstemän.

– De behöver veta att de har stöd i från både forskning och det svenska folket. Utöver att presentera genomarbetade policyförslag för våra politiker så arbetar vi kontinuerligt med folkbildning för att lyfta klimatfrågan på den politiska agendan, säger Fanny.

Att Sveriges utsläpp hamnar på noll netto, eller är klimatneutrala, inom tjugo år är ”hundra procent möjligt”. Det tror i alla fall Jonas Bane är möjligt att uppnå genom till exempel smarta vägval som att använda skogen som kolsänka. Han säger vidare att vi borde pressa de som sitter på makten genom att delta i demonstrationer, skicka mejl och ringa till politikerna.

–  Vi måste utöva konsumentmakt och trycka på företagen att bli mer hållbara.

Samtidigt är det inte enbart upp till politikerna och företagen. Varje enskild individ måste ta sitt ansvar menar Jonas.

– Vi behöver genast släppa myten om att all konsumtion går att ersätta med grön sådan. Vi behöver konsumera mindre och även röra oss mot hyr- och tjänstekonsumtion i större utsträckning.

800dagar

Fakta
• När den första Klimatriksdagen hölls 2014 var den tänkt som ett en kraftsamling för den svenska miljörörelsen inför riksdagsvalet. Det var först efter Klimatriksdagen 2018 som organisationen blev permanent.
• Akutplanen är en samling klimatpolitiska förslag från folket, forskningen och klimatrörelsen.
• Klimatriksdagen vill att Sveriges energisystem ska bidra till netto noll i utsläpp om 20 år och då vara helt fossilfritt, förnyelsebart och flexibelt, utan kärnkraft. Det ska inkludera utsläppen från vår import, utrikesflyg och sjöfart: den samlade konsumtionen. Målet är ett de globala temperaturökningarna begränsas till 1,5 grader. Samtidigt ska vindkraft och solkraft utökas.

Det här föreslår klimatriksdagen (ett urval):
• På ett systemplan krävs att tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen och utformas så att de bidrar till nödvändig utfasning av fossila utsläpp samt att social hållbarhet prioriteras.
• Regeringen bör ange att backcasting (ett framtidsscenario etableras och sedan planeras baklänges vilka mål som måste uppnås år för år för att scenariot ska bli verklighet) ska styra samtliga åtgärder inom klimatrelevanta verksamheter, främst transport, infrastruktur, energi, industri, samt skogs- och jordbruk.
• Klimatlagen behöver skärpas genom bindande krav för att vara i linje med klimatmål och andra åtaganden i Parisavtalet, samt få rättslig verkan även för myndigheters och andra aktörers beslut.
• Regeringen behöver ta fram en koldioxidbudget som säkrar att Sverige får en utsläppsbana i linje med Parisavtalets temperaturmål, samt justera klimat- politiska ramverkets mål och tidsperspektiv så att ramverket är i överensstämmelse med Sveriges åtaganden. Regeringen kan lämpligen ge Naturvårdsverket uppdraget att ta fram denna koldioxidbudget och även att löpande följa upp och justera den utifrån de utsläpp som registreras år från år.
• Koldioxidbudgetar ska också användas regelmässigt på kommunal och regional nivå.
• Statens utredningsresurser måste användas för att ange hur mycket som finns kvar av koldioxidbudgeten och hur mycket olika åtgärder har bidragit till att minska utsläppen.
• Det Klimatpolitiska rådet behöver få ett vidgat uppdrag att även granska klimatpolitiken i förhållande till Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet.
Läs mer: www.klimatriksdagen.se