Klimat.

2020-10-07 19:45
  • Bild: Mark Schiefelbein/AP/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Fler beslutar om netto noll  – men stora länder saknas

Enda sättet att stoppa livshotande global upphettning av planeten är att sluta tillföra mer växthusgaser till atmosfären än vi tar ut. Nu ansluter sig allt fler länder till Parisavtalets mål om nettonollutsläpp senast 2050.

Men de stora nationerna saknas.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Nettonollutsläpp på global nivå senast 2050 är enligt FN:s klimatpanel IPCC ett nödvändigt riktmärke om 1,5-graders målet ska kunna nås. Men det är fortfarande bara 28 av världens länder som anslutit sig till målsättningen, och ännu färre som har fastställt ambitionen i lag. Det krävs större uppslutning än så om klimatkrisen ska hejdas.

EU-kommissionen lade 2019 fram förslaget att nettonollutsläpp senast 2050 ska skrivas in i unionens kommande klimatlag. Processen är igång, men många förhandlingar återstår innan ett färdigt lagförslag kan presenteras. Det är bland annat osäkert om nettonoll-målet i så fall ska gälla både unionen som helhet, och för varje enskild medlemsstat.

”Rakt mot klimatkatastrof”

Att EU skärper kraven är helt nödvändigt, inte minst sedan andra stora aktörer som USA, Brasilien och Ryssland för en politik som leder i motsatt riktning.

Oberoende analystjänsten Climate action tracker (Cat) beräknar hur väl olika länders åtaganden under Parisavtalet svarar mot 1,5 graders målet. Enligt Cat leder Rysslands och USAs aktuella klimat­åtaganden rakt mot en klimatkatastrof, med en upphettning på över 4 grader.

Inte heller Australiens regering har uppdaterat landets ­klimatåtagande eller spikat något nettonollmål. Premiär­minister Scott Morrison har tvärtom uttryckligen uteslutit klimatmålet, till förmån för fortsatta satsningar på kol och gas.

Undantaget är Kina, som nyligen överraskade när president Xi Jinping inför FN:s generalförsamling deklarerade att landet har för avsikt att bli koldioxidneutralt senast 2060.

– Tillkännagivandet borde mana till kraftfullare klima­t­ambitioner från andra stora utsläppsländer, kommenterade Helen Mountford vid den amerikanska miljöorganisationen World Resources Institute.

Finland räknar med skogen

I Norden tar Finland täten med nettonoll-målet satt till 2035. Det betyder dock inte noll utsläpp om femton år, utan en utsläppsminskning med 70 procent jämfört med 1990 års nivåer. Resten ska uppnås genom ökat kolupptag i skogen och andra så kallade ”kompletterande åtgärder.” Som jämförelse siktar Sverige på netto noll 2045, med en utsläppsminskning på 85 procent jämfört med 1990 och resterande 15 procent med motsvarande flexibla metoder – som ökat kolupptag och CCS.

Danmark och oljenationen Norge har satt målet nettonollutsläpp inom landet till 2050. Hur stor andel av de norska utsläppsminskningarna som får nås genom köp av utländska utsläppsrätter är oklart. Samtidigt medför den norska olje- och gasexporten utsläpp på 500 miljoner ton koldioxid per år utomlands. Det är tio gånger mer än de inhemska utsläppen.

Island är, sett till utsläpp per capita, en av Europas klimatvärstingar men räknar med koldioxidneutralitet redan 2040, bland annat genom satsningar på elfordon.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev