Klimat.

2020-10-23 16:07
EU-parlamentarikerna Pär Holmgren (MP) och Malin Björk (V). Bild: Yves Logghe/TT/AP, Fredrik Persson/TT
EU-parlamentarikerna Pär Holmgren (MP) och Malin Björk (V).
Puffetikett
Dagens ETC

EU-parlamentet säger ja till kritiserad jordbruksreform

Slutomröstningen i parlamentet om EU:s kommande jordbrukspolitik slutade som väntat med en majoritet för kommissionens förslag. Förslaget stöddes av konservativa, socialdemokrater och liberaler, medan vänstern och de gröna var emot.

Miljörörelsen, forskare och även Europeiska revisonsrätten, har kritiserat kommissionens förslag till kommande jordbrukspolitik inom EU för att sakna både miljö- och klimatambitioner.
Célia Nyssens, jordbruksansvarig på European Environmental Bureau, säger att reformen innebär fortsatta miljardstöd till miljöskadliga storjordbruk utan tvingande motkrav på ökad hållbarhet.
– Både parlamentet och jordbruksministrarna har försvagat flera delar av jordbrukspolitiken och inte tagit hänsyn till någon av de svagheter som Europeiska revisionsrätten och forskarna pekat på, säger Célia Nyssens.

"Ett stort svek"
Efter fyra dagars omröstningar i EU-parlamentet om olika delar av förslaget genomfördes slutomröstningen under fredagseftermiddagen. Det innebär att parlamentets hållning i de kommande trepartsförhandlingarna med rådet och kommissionen nu är klar.
Malin Björk, Vänsterpartiets EU-parlamentariker, är besviken.
– Att en majoritet valde att inte ta chansen och ställa helt nya krav och göra verkliga förändringar är obegripligt för de flesta vanliga människor, tror jag. Det är ett stort svek mot de miljö- och klimatlöften som de gjorde i valrörelsen, säger hon.

"Ett enormt problem"
I EU:s kommande sju-årsbudget är 25 procent öronmärkta till klimatåtgärder. 40 procent av dessa ska spenderas via CAP.

– Det är ett enormt problem, eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken inte har några mål för utsläppsminskning, klimatåtgärderna i förslaget är svaga och metoden för redovisning av klimatutgifterna har kritiserats kraftigt, säger Célia Nyssens.

Men den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd anser att förslaget gynnar klimatet och är nöjd med resultatet.
– Den europeiska jordbrukspolitiken blir nu mer modern och framför allt mer inriktad på att värna klimatet, det är bra. Samtidigt är det breda kompromisser, där vi inte håller med om alla delar. Exempelvis tycker vi att jordbruksområdet ska utgöra en mindre andel av EU:s budget än i dag, säger hon.

Svårt att nå klimatmålen
Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren anser att det med denna låga ambitionsnivå för jordbrukspolitiken från EU-parlamentet kommer bli mycket svårt att nå klimatmålen.
– EU:s gröna giv skulle vara fundamentet i EU:s arbete den här mandatperioden. Det höll i några månader. En tredjedel av EU:s budget går till jordbruket. Nu har en majoritet i EU-parlamentet bestående av socialdemokrater, liberaler och konservativa ställt sig bakom att jordbrukspolitiken inte ska vara i linje med EU:s miljö- och klimatmål. Det är inte försvarbart. 

Bland de svenska partierna i EU-parlamentet röstade C, M och KD för förslaget, medan V, MP och SD röstade emot. S och L lade ner sina röster och en parlamentariker, Sara Skyttedal (KD), avstod helt från att rösta.

Hur partierna har röstat kan kontrolleras HÄR.

800dagar

Fakta: CAP
I dag delas EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) in i två pelare. Drygt 70 procent består av direktstöd baserat på antal hektar mark eller kreatur. Resten är andra typer av jordbruksstöd, som projektstöd, miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion. Totalt går omkring 30 procent av EU:s budget till jordbrukspolitiken.

Nu väntar trepartsförhandlingar mellan parlamentetm ministerrådet och kommissionen innan förslaget klubbas. Utdragna förhandlingar har lett till att genomförandet skjutits upp till 2023.