Inrikes.

2019-08-22 12:30
  • Bild: Fredrik Sandberg /TT
  • I dag lämnar undersköterskorna över drygt 14 000 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren (S).   Bild: Erik Simander/TT
    I dag lämnar undersköterskorna över drygt 14 000 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren (S). 
Puffetikett
Dagens ETC

Undersköterskorna: ”Vi har fått nog”

Landets undersköterskor säger ifrån. Detta efter regeringens nya besparingskrav på 310 miljoner kronor, riktat mot äldreomsorgen. I dag tar social­minister Lena Hallengren (S) emot 14 000 namnunderskrifter. Och på flera håll i landet hålls manifestationer.

”Det går inte att spara in mer på äldreomsorgen”, säger undersköterskan Marie Wiberg från Västerås.

I årets vårbudget gick regeringen ut med att det ska sparas in ytterligare 310 miljoner kronor på äldreomsorgen. Det var droppen som fick bägaren att rinna över för landets undersköterskor, som redan går på knäna för att tillhandahålla en god vård och omsorg för de äldre.

Marie Wiberg, undersköterska på ett serviceboende för äldre och demenssjuka i Västerås, var en av dem som kände att nu får det vara nog och tog initiativ till Undersköterskeupproret.

14 000 namnunderskrifter

I dag lämnar de över drygt 14 000 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren (S) – 14 000 namnunderskrifter om att det inte längre går att spara in mer på äldreomsorgen, utan att vi tvärt om måste satsa på yrket förutsatt att vi ska klara av att möta framtidens utmaning med en åldrande befolkning.

Detta är inte enbart en allmän känsla bland undersköterskorna själva. Enligt en uträkning beställd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) behöver inte mindre än 60 procent av alla de som kliver ut på arbetsmarknaden inom de närmsta sju åren välja att jobba inom kommunsektorn (skola, vård och omsorg), för att välfärden ska kunna garanteras på dagens nivåer.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Ändå väljer alltså regeringen att spara in 310 miljoner kronor på äldreomsorgen. Marie Wiberg tycker det är vansinne.

– Det går inte att spara in mer på äldreomsorgen. Vi behöver få bättre arbetsmiljö, bättre arbetstider och fler kollegor om yrkets status ska kunna höjas. Något som är helt nödvändigt om fler ska välja utbildningen på gymnasiet. Som det är i dag är det allt färre som gör det, och snart kommer det råda stor brist på undersköterskor i hela landet, säger hon.

Undersköterskeupproret lägger inte fokus på högre löner.

– Nej, vi har inte valt att prioritera lönerna. Säg att vi rent hypotetiskt skulle lyckas få med oss 5 000 kronor extra i grundlön – det skulle inte väga upp för de dåliga arbetstiderna eller den dåliga arbetsmiljön. Då är det bättre att vi får fler kollegor i stället.   

Något av det värsta är de delade turerna, framhåller Maria Wiberg, vilka kan innebära att man som undersköterska får ett schema där arbetsdagen förlagts till förmiddagar och kvällar, med lediga eftermiddagar – ett schema som gör det väldigt svårt att hinna med ett fungerande privatliv. Ett annat stort problem är den tilltagande stressen till följd av personalbristen.

– Det blir både psykiskt och fysiskt påfrestande att hela tiden ha bråttom. Man gör saker som man annars inte skulle ha gjort, bara för att hinna med. Som att lyfta för hand, när man egentligen borde ha använt sig av en lift till exempel. Kroppen går sönder till slut.

”Hinner bara det nödvändiga”

Stressen går ännu inte ut över omsorgen av de äldre, i alla fall inte på Marie Wibergs arbetsplats i Västerås.

– Vi är väldigt noga med att de gamla ska få den omvårdnad de har rätt till, men vi hinner bara med det som är allra mest nödvändigt. Omvårdnaden blir inte lidande, men troligtvis den sociala biten. Det där att hinna sitta ned och prata en stund, att se en människa.    

De två initiativtagarna till Undersköterskeupproret – Marie Wiberg samt Jenny Klingstam – har varit iväg och träffat Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin.

– Kommunal och Tobias Baudin stöttar oss till 100 procent. De har gått ut med att de backar upproret på alla de platser i landet där manifestationer kommer att hållas. Men det är inte Kommunals kamp, det är undersköterskornas kamp. Och många som inte är med i Kommunal är ändå med i upproret, även om jag och Jenny är arbetsplats- och skyddsombud. Det kanske leder till att medlemmarna förstår att det är vi tillsammans som är facket och att vi måste kämpa tillsammans för de förändringar vi vill se.

Hur ser ni på era chanser på att få era krav hörsammade av socialministern?

– Jag tror det kommer bli förändringar. Inte över en natt, men att detta kommer att påverka. De flesta av oss känner ju antingen någon som jobbar inom äldreomsorgen, eller någon som är äldre och mottagare av omsorgen, så Lena Hallengren måste lyssna, avslutar Marie Wiberg.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Undersköterskeupproret

Drygt 14 000 namnunderskrifter har samlats ihop.

I dag överlämnas dessa till socialminister Lena Hallengren (S).

Manifestationer hålls dessutom på flera håll runt om i landet.

Några av dessa platser är: Stockholm, Tingsryd, Borlänge, Jönköping och Skurup.

Undersköterskeupproret är en reaktion mot regeringens vårdbudget, som innehåller en besparing av utgifterna för äldreomsorgen på 310 miljoner kronor.

Detta samtidigt som SKL varnar för att var femte invånare (20 procent) kommer att vara över 80 år 2030 och att de i arbetsför ålder blir allt färre.

Kommunsektorn bedöms behöva 60 procent av alla de som tar klivet ut på arbetsmarknaden under de kommande sju åren. Totalt över en halv miljon personer till skola, vård och omsorg, för att en välfärd i dagens nivåer ska kunna upprätthållas.

Undersköterskeupproret kräver: Bättre arbetsvillkor, att bli av med delade turer, att få arbetstider som går att kombinera med ett socialt liv. Detta för att höja statusen för yrket så att fler unga vill söka sig till det.