Inrikes.

2020-09-30 13:45
  • Pandemin kommer att påverka hur vi äter i framtiden, menar Richard Tellström.  Bild: Shutterstock
    Pandemin kommer att påverka hur vi äter i framtiden, menar Richard Tellström.
  • Richard Tellström, måltidsforskare.  Bild: Thomas Szendrö
    Richard Tellström, måltidsforskare.
Puffetikett
Dagens ETC

Så kan pandemin påverka matvanorna i framtiden

Kommer coronapandemin få oss att äta mer hållbar och grön mat eller går vi tillbaka till mer traditionell kost? Oavsett vilket kommer vi få se en helt ny matvåg. Det menar måltidsforskaren Richard Tellström.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Matkulturen utvecklas ständigt, och påverkas av vad som händer i världen. Och även coronapandemin kommer att sätta spår i vad vi äter framöver, menar måltidsforskaren Richard Tellström, känd från bland annat SVT-programmet Historieätarna.

– Kreativiteten kommer inte släppas loss förrän ett vaccin är på plats och sen tar det ytterligare sex månader. Om man räknar med att det kommer ett vaccin vid nästa halvårsskifte har vi ingen ny matkultur förrän 2022, menar Richard Tellström.

– Det vaccinet gör är att det tar bort rädslan. Det blir en värderingsförändring och människor vågar träffas igen. Matkulturen lever på att människor får umgås, det är den som skapar kreativiteten och har gjort det under hela historien.

Richard Tellström har identifierat olika faser i våra matvanor kopplat till pandemin. Först ”krisfasen” från mars till maj. Då bunkrade folk, arbetade hemma och köpte färdigt från restauranger. Sen gick vi under sommaren igenom en ”stabilitetsfas”. Då var människor fortsatt försiktiga. Man träffades på avstånd och uteserveringarna blev välbesökta. Just nu är vi inne i ”limbofasen”, mellanrummet mellan kris och vaccin. Den kan pågå ganska länge, tror Richard Tellström.

– Det den gör med matkulturen är att den utvecklar inga nya livsmedel, ingen kreativitet. Det är inget som är unikt för den här krisen, utan något vi har sett genom historien.

Tre utvecklingssprång

Men så småningom vänder det och vi kommer att se en stor matlusta. Det kan vi läsa ut av tre faser i historien: Livsmedelsindustrialismen i början av 1900-talet. Folkhems-amerikaniseringen på 50-talet då det introducerades burkmat och barbecue till befolkningen och så efter 90-talskrisen, då maten blev mer global och vi började äta mer kött, kyckling och pasta.

– Det är de tre stora matkulturella förändringarna under de senaste hundra åren. Och nu har vi samma faktorer som driver fram en ny matkultur. Det är politik, ekonomi och värderingar.

Men vad blir det då för ny mat? Det är svårare att svara på.

– Jag tror att 2019 års trender fortsätter. Klimatvänligt, eko och alla de livsmedel som lanserades förra året. Vi ser ännu inte corona-livsmedlen. Man kan förutsäga ett, två år framåt. Mer vet vi inte. Nu går vi in i en stor lågkonjunktur där staten öser in pengar, men det kommer inte ha stor effekt på matkulturen. Den drivs av att människor får äta i gemenskap och just nu har vi begränsningar i hur vi kan umgås.

Men efter lågkonjunkturer brukar matvanorna sticka iväg, ibland åt helt oväntade håll.

– På 90-talet hade vi crossover-maten, det var helt bisarrt. Jag tycker att den roligaste produkten är tacopajen. Den är helt sjuk, men är ett bra exempel på att kreativiteten inte har några gränser, säger Richard Tellström.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev