Inrikes.

2020-06-17 09:23
  • Från 1 juli får asylsökande inte längre bosätta sig var de vill i Sverige.  Bild: Marcus Ericsson/TT
    Från 1 juli får asylsökande inte längre bosätta sig var de vill i Sverige. 
  • Modulboende för flyktingar i Farsta.  Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
    Modulboende för flyktingar i Farsta. 
Puffetikett
Dagens ETC

Ny avhandling: Utskälld ebo-lag ger inte sämre integration

Förändringen av ebo-lagen ska motverka segregation och trångboddhet. Men hur man bor är inte det som avgör hur väl integrationen fungerar. Det visar en ny avhandling från Örebro
universitet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Fram tills nu har den som söker asyl i Sverige kunnat bosätta sig var den vill, och ändå haft rätt till sin dagliga ersättning. Men om två veckor förändras det. Från den första juli införs nya regler för eget boende, som gör att flera kommuner undantas från de tidigare ebo-reglerna. Det innebär att nyanlända som väljer att hitta en egen boendelösning istället för på flyktingboende förlorar rätten till dagsersättning. När lagförslaget gick igenom i december förra året motiverade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson förändringarna med att de är nödvändiga för att komma till rätta med den ökade segregationen. Men Lina Sandström, doktor i sociologi vid Örebro universitet, är tveksam till om de ändrade ebo-reglerna verkligen bidrar till det.

– Jag har svårt att se att regeländringen kommer få någon större effekt. Ebo är bara en av många bidragande orsaker till segregationen och knappast den mest avgörande, säger hon.

I en ny avhandling jämför Lina Sandström asylsökande som bosatt sig själv, enligt ebo, med en grupp som istället bor i Migrationsverkets boenden. Genom intervjuer har hon undersökt till exempel arbetssituation, utbildning och boende – men även den subjektiva känslan av tillhörighet – för att få en bild av hur de upplever sin integrationsprocess. Personerna har sedan följts upp efter ett år. Av dem som ingick i Lina Sandströms undersökning syntes inga större skillnader – den ena gruppen var inte mer integrerad än den andra.

– Det var visserligen vanligare att de i ebo hade ett arbete efter att de fått uppehållstillstånd, men på den punkten bör man inte generalisera alltför mycket utifrån den här typen av studie, säger hon.

Trångbodda oavsett

Lina Sandström gjorde sina intervjuer 2016 och 2017, när en stor mängd flyktingar kom till Sverige, och menar att det kan ha haft betydelse för resultatet. Det hon såg då talade i alla fall mot argumentet att eget boende ökar trångboddheten. Majoriteten var visserligen trångbodda – men det gällde även den gruppen som bodde i Migrationsverkets boende och sedan blev placerad i en kommun.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Det var i flera fall extremt trångbott. Även vid uppföljningen, när familjerna hade fått en lägenhet, bodde många trångt. Trångboddhet är inte främst en konsekvens av att asylsökande bosätter sig hos släktingar, utan av bostadsbristen.

Kritiken mot ebo handlar också om att de som bosätter sig där de själva vill ofta hamnar i ett boende som inte är långsiktigt, ofta som inneboende hos släktingar i invandrartäta områden. Och det i sig bidrar till att det är svårare att etablera sig i samhället. Men Lina Sandström såg att det även gäller dem som hamnar i Migrationsverkets boenden.

– Ett stort problem är att ifall du bor i Migrationsverkets boenden och lyckas rota dig i samhället där boendet ligger, behöver du sannolikt ändå flytta efter att du fått uppehållstillstånd. Kommunplaceringen kan ske i vilken kommun som helst i landet, de två systemen är inte sammankopplade. Dessutom erbjuds du ofta boende i två år, sedan måste du ändå hitta boende själv.

Sociala relationer viktiga

Det finns också en uppfattning att det är bättre att få en bostad på en mindre ort, eller i ett område där majoriteten är svenskfödd. Enligt Lina Sandström är det dock inte är en självklar slutsats.

– De sociala relationerna är viktiga för integrationen. Men det är inte säkert att man kommer in i någon slags bygemenskap bara för att man bor i en mindre ort och har litet fysiskt avstånd till sådana som är födda i Sverige. På mindre platser finns det kanske oftare täta kontakter och starka nätverk, men det är svårt att ta sig in i de nätverken. Många berättade om känslan av avståndstagande.

Lina Sandström menar att antagandet att ebo automatiskt leder till sämre integration är en förenkling.

– Att känna tillhörighet till den egna etniska gruppen behöver inte betyda att man lever utanför det svenska samhället. Dessutom, det kan handla om en etnisk grupp som har levt här i 50, 60 år, där många är väletablerade, de borde väl då ses som en del av det svenska samhället? Det finns en tendens att se all slags etnisk samhörighet som problematisk.

Läs vidare på nästa sida: ”Hela landet måste hjälpas åt”

Ebo-lagen

Ebo-lagen står för lagen om eget boende och är en del av  lagen om mottagande av asylsökande.

Den nya lagen börjar gälla från 1 juli och ger 32 kommuner möjlighet att göra undantag från ebo-lagen.

Undantaget från ebo betyder inte att asylsökande inte får flytta till en viss kommun eller område, bara att de mister sin ersättning.

Elva kommuner, Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Göteborg, Helsingborg, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Perstorp och Åstorp, har anmält att de vill undanta hela sin kommun. Regeringen vill dock ändra regelverket så att länsstyrelsen ska få vetorätt gentemot kommunerna – en förändring som kan träda i kraft vid årsskiftet, och som då kan innebära att hela kommuner inte längre kommer undantas.

Idag bor cirka 15 000 asylsökande i något av Migrationsverkets boenden och cirka 21 000 bor i eget boende.