Inrikes.

2020-08-10 09:00
Industrin är först ut i avtalsförhandligarna. Pandemin sätter sin prägel även här.  Bild: Ingvar Karmhed/SvD/TT
Industrin är först ut i avtalsförhandligarna. Pandemin sätter sin prägel även här.
Puffetikett
Dagens ETC

Nollbud i viruspåverkad avtalsrörelse

Noll kronor i lönehöjning. Det är vad arbetsgivarsidan inom industrin flaggar för när avtalsrörelsen snart återupptas för tre miljoner svenskar.

– Det skulle knappast kunna fungera som ett märke för arbetsmarknaden i övrigt, säger arbetsmarknadsforskaren Anders Kjellberg.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl sade nyligen i en intervju att man inte utesluter ett lönebud på noll kronor inför att förhandlingarna återupptas. Nollbud är ovanliga, men läggs ibland under ekonomiska kriser och i lägen när inflationen väntas vara låg, enligt Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

– Det kan dessutom sammanfalla i år. Framförallt har vi en väldigt stor ekonomisk osäkerhet. Vi har en enorm nedgång och vi vet inte hur snabb återhämtningen blir, säger hon.

Men enligt Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och arbetsmarknadsforskare, slutar ett nollbud aldrig i ett avtal utan löne­ökningar.

– Det brukar bli en upp­görelse på en annan nivå i alla fall. Om industrin skulle ingå ett nollavtal skulle det knappast kunna fungera som ett märke för arbetsmarknaden i övrigt och att hamna i en sådan situation vill man nog undvika, säger han.

Tuffa förhandlingar att vänta

Läget inför höstens förhandlingar är speciellt. När arbetslösheten stiger försvagas den fackliga sidan generellt. Under coronakrisen finns också en stor osäkerhet som arbetsgivarna kan använda som argument för att hålla tillbaka lönerna. 

– Det är en ganska knivig situation, och osäkerheten är speciell. I alla ekonomiska kriser finns det en osäkerhet kring när det ska vända. Här kan det å andra sidan vända upp snabbt precis som det vände ner snabbt, säger Anders Kjellberg.

En annan faktor som enligt Irene Wennemo gör årets avtalsförhandling tuff är att krisen slagit olika hårt mot olika sektorer. Handeln, besöksnäringen och transportsektor har dalat djupt medan vården och IT-branschen har haft fortsatt högt tryck. Skillnaderna gör det svårt att säga hur stor betydelse ett nollbud från industrin kan få, menar hon.

– När utvecklingen har sett så olika ut i olika sektorer är det svårare att hitta fram till en nivå som alla accepterar, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Samtidigt ser det inte alls ut som i våras, när vi skulle ha haft avtalsrörelsen såg det nattsvart ut, nu känns det ändå som att vi ser en återhämtning och det ser lite ljusare ut, säger hon.

Fackförbunden gav efter

Fackförbunden har redan gjort en eftergift. När parterna i våras kom överens om att skjuta på förhandlingarna förlängdes de gällande avtalen, vilket innebär att lönerna ligger kvar på nuvarande nivåer tills något annat bestämts. Det finns ingen garanti för att anställda kommer att få sin löneökning retroaktivt, enligt Petter Hällström, nationalekonom på Medlings­institutet.

–  Vi vet inte hur parterna kommer att hantera det i förhandlingarna om nya avtal senare i höst. Det är helt upp till dem om de kommer att skriva retroaktiva avtal från april, eller om det kan bli tal om en kompensation. Det vet vi inte, säger han.

Det handlar om lönerna för en stor del av alla som jobbar i Sverige i i dag. Totalt var det 2,8 miljoner människor som skulle ha fått nya löner och villkor i vårens förhandlingar.

– Det är en absolut majoritet av de som arbetar i offentlig och privat sektor, säger Petter Hällström.

Även om pandemin överlag sätter fackförbunden i ett sämre förhandlingsläge så finns det en yrkesgrupp som kan ha ett bättre läge, nämligen personalen inom äldreomsorgen. De usla villkoren inom omsorgen kom upp i ljuset när det visade sig att hälften av dem som dött i covid-19 i Stockholm bodde på ett äldreboende. 

En förklaring till att smittan kunde spridas som har lyfts är att många hade osäkra anställningar och inte hade råd att sjukanmäla sig.

– Jag tror att man måste ändra det system som finns nu med behovsanställda och timanställda som inte ens har rätt till sjukersättning om de blir sjuka, utan tvingas gå till jobbet av ekonomiska skäl. Det är ett ohållbart system, har det visat sig. Det är nog alla överens om, där måste man nog sätta av pengar i alla fall, säger Anders Kjellberg.

Kommer arbetsgivaren att vara överens med facket om det?

– Det är inte lika självklart. Men det kommer bli en press på dem, säger han.

Att det finns ett stort folkligt stöd för att omsorgspersonalen ska få bättre villkor talar också till deras fördel.

– I en avtalsrörelse är det viktigt att ha den allmänna opinionen på sin sida. I det här fallet finns det både sakliga skäl, att corona sprids lättare när villkoren är sämre, och den allmänna opinionen. Man kan peka på detta och rimligen få till stånd en förändring, säger Anders Kjellberg.

Industrin först ut

Under våren 2020 skulle arbetsgivarorganisationer och fackföreningar har förhandlat om de kollektivavtal som reglerar löner och arbetsvillkor för nästan 2,8 miljoner människor.

Men på grund av coronapandemin förlängdes avtalen till 31 oktober. Det gäller Industrin, Handels och Kommunal för att nämna några.

Industrins parter är först ut i förhandlingarna. Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. De villkor som industrins parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man säger att industrin sätter ”märket”.

Industrin och facken växlade bud i december 2019. Facken krävde då en löneökning på 3 procent. Vid det tillfället gav arbetsgivarsidan inget sifferbud, men i februari 2020 lade man ett bud på 1,4 procent.

Källa: Ekonomifakta, Svenskt näringsliv, Industriarbetsgivarna