Inrikes.

2020-09-21 13:20
  • Finansminister Magdalena Andersson med budgeten för 2021. Foto: Jessica Gow / TT
    Finansminister Magdalena Andersson med budgeten för 2021.
  • Åsa-Pia Järliden Bergström.
    Åsa-Pia Järliden Bergström.
Puffetikett
Dagens ETC

Historiska budgeten är här – nu höjs varningar för klimat och skattesänkningarna

Historiskt stora satsningar! Så lät det före budgeten. När den faktiskt är här hoppas många att den markerar ett skifte från strama överskottsmål. Men samtidigt varnas det för långsiktiga konsekvenser av de stora skattesänkningarna och att klimatmålen inte kommer att nås.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom, välkomnar bland annat det jobbpaket som presenterades i samband med att Magdalena Andersson lämnade in budgeten.

– Jobbpaketet var väldigt positivt. LO har drivit på för att förbättringen av a-kassan ska ligga kvar, och vi tolkar det här som att den kommer bli kvar permanent nu. Överhuvudtaget har jobbpaketet en bra inrikting med ökade resurser till Arbetsförmedlingen, omskolning och ett starkt fokus på yrkesgymnasium och yrkeshögskolor.

Det stora frågetecknet som kvarstår är varför man sänker arbetsgivaravgiften för unga, anser hon.

– Det finns inte en enda ekonom som menar att det stärker ungdomarna på arbetsmarknaden. Det gynnar bara de företag som redan har många unga anställda, det är väl dokumenterat. Jag förstår faktiskt inte varför Centerpartiet fortsatt går fram med det.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

”Slår undan benen”

Även de andra skattesänkningarna i budgeten får en känga av Åsa-Pia Järliden Bergström.

– Jag är inte emot skattesänkningar som sådant, men det är ju inte det vi behöver i det här läget med behoven i välfärdssektorn. Det går inte ihop. De generella statsbidragen till välfärden höjs med tio miljarder till nästa år, men 2022 är de nere på fem miljarder. Vi menar att man måste ha en permanent ökning, eftersom befolkningen ökar och därmed också behoven av omsorg för barn och äldre. Och skattesänkningar gynnar aldrig låginkomsttagare. De står i konflikt med satsningar på generell välfärd. Det är där den stora omfördelningen sker i ekonomin.

Det är skattesänkningarna som får skarpast kritik även av andra.

– Man väljer att dränera offentlig sektor på lång sikt genom stora permanenta skattesänkningar. Om man räknar ihop skattesänkningarna i en post blir det den största delen av budgeten, tre gånger så stor som klimatsatsningarna – det är ohållbart. Skattesänkningar är den mest ineffektiva stimulansåtgärden och på lång sikt blir de en dränering av statsbudgeten. Vi slår undan benen på oss själva, säger Enna Gerin på tankesmedjan Katalys.

Uppskattar C-samarbete

Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten, säger att skattesänkningarna är för höga – men inte de som går till pensionärerna.

– Men valresultatet 2018 var oklart och då fick man förhandla fram Januariavtalet med fyra olika partier som har sina olika prioriteringar. Det handlar om att ge och ta. Och skattesänkningarna är väl en eftergift till Centerpartiet. Men ur socialdemokratisk synpunkt är jag ändå nöjd med fördelningspolitiken.

Olov Abrahamsson lyfter också att Magdalena Andersson nämnde de branddrabbade bageriarbetarna i Älvsbyn, och ser det som positivt i stort för glesbygdspolitiken att S och C samarbetar.

– De har sin väljarbas ute i landet. I Januariavtalet fanns bland annat bra satsningar på Norrbottniabanan, och nu tillkommer flera bra saker som mer pengar till järnvägsunderhåll och de ökade generella välfärdssatsningarna, säger han.

Bryter mot åtstramning

Det jublas även åt att regeringen väljer att satsa och därmed överger många år av hårt hållna överskottsmål.

– Budgeten bryter mot åtstramningsdoktrinen vi har haft i många år, med överskottsmål och strama budgetar. Jag ser detta som ett steg i rätt riktning, budgeten visar generellt att vi har pengar att spendera och att investera. Det är ett jättestort steg. Men det här måste också bli början på ett finanspolitiskt skifte, inte bara en tillfällig krisbudget, säger Enna Gerin.

Tror du att det här kan påverka synen på underskottsmålet i framtiden?

– Absolut, det är någonting radikalt som händer här. För både väljare och politiker händer någonting stort nu när man ser vad som är möjligt. Det kan vara början på ett systemskifte. Men det finns också starka krafter som kommer att vilja att vi går tillbaka till åtstramningspolitiken och det skulle vara förödande.

Otillräckliga klimatsatsningar

Men på klimatsidan är budgeten inte alls särskilt tung, säger Beatrice Rindevall, redaktör för Supermiljöbloggen och ledarskribent på nyhetsmagasinet ETC.

– Det är bra att det satsas på forskning, transporter och ökat skydd av värdefull natur. Äntligen blir det stopp för bottentrålning i skyddade områden, och det är bra att våtmarker ska restaureras – de uttorkade våtmarkerna släpper ut mer än Sveriges personbilstrafik. Men det räcker inte, det ser man om man tittar i budgeten. De skriver själva att målen inte kommer att nås med beslutade satsningar. Regeringen beräknar att man bara kommer kunna nå fyra av 20 etappmål för klimatet.

Hon säger att satsningarna på klimatet är för små.

– I våras fick flyget elva miljarder för att överleva. Jag har inte sett någonting som drar åt industrierna som har den största negativa påverkan. Jämför man med hur mycket pengar som går till att bibehålla negativa strukturer är det här inte en särskilt stor satsning. Det här är en glädjebudget på många sätt, det är mycket pengar som satsas, men trots det har regeringen fortfarande inte satsat på att nå målen inom miljö och klimat.