Inrikes.

2014-04-15 13:13
  • ”Många sajter är kopplade till sociala medier. Information samlas in om dig när du klickar. Det handlar om varifrån du surfar, hur länge du är inne, vad du har för operativsystem”, säger Anne-Marie Eklund-Löwinder, säkerhetschef på .SE. Bild: David Eng
    ”Många sajter är kopplade till sociala medier. Information samlas in om dig när du klickar. Det handlar om varifrån du surfar, hur länge du är inne, vad du har för operativsystem”, säger Anne-Marie Eklund-Löwinder, säkerhetschef på .SE.
  • ”Kameror är på gott och ont. De kan användas i brottsutredningar och många känner sig trygga av kameror. Men allt som gör nytta kan missbrukas. Hur länge sparas filmerna?” Bild: David Eng
    ”Kameror är på gott och ont. De kan användas i brottsutredningar och många känner sig trygga av kameror. Men allt som gör nytta kan missbrukas. Hur länge sparas filmerna?”
  • ”Med ett separat årskort är det bara Västtrafik som vet hur du rör dig, den informationen är värdefull för dem. Betalar du med mobilen har även teleoperatören koll.” Bild: David Eng
    ”Med ett separat årskort är det bara Västtrafik som vet hur du rör dig, den informationen är värdefull för dem. Betalar du med mobilen har även teleoperatören koll.”
  • Bild: David Eng
  • ”Informationen används för att skicka riktad reklam till dig. Kolla deras integritetspolicy för att se om de delar informationen med sina leverantörer.” Bild: David Eng
    ”Informationen används för att skicka riktad reklam till dig. Kolla deras integritetspolicy för att se om de delar informationen med sina leverantörer.”
  • ”Att sätta upp falska trådlösa nät för att samla in information av andra har ökat. Slå av funktionen för anslutning till trådlösa nätverk när du är ute och går. Då riskerar du inte att koppla upp dig mot ett nät av misstag.” Bild: David Eng
    ”Att sätta upp falska trådlösa nät för att samla in information av andra har ökat. Slå av funktionen för anslutning till trådlösa nätverk när du är ute och går. Då riskerar du inte att koppla upp dig mot ett nät av misstag.”
  • ”Surfar du på ett publikt trådlöst nätverk kan okrypterad information om ditt kontokort kapas.” Bild: David Eng
    ”Surfar du på ett publikt trådlöst nätverk kan okrypterad information om ditt kontokort kapas.”

1984 år 2014

EU:s kritik mot datalagringsdirektivet pekar på att övervakningen av svenskars mobil- och dataanvändning försvinner. Men fortfarande lämnar vi mängder av digitala spår när vi delar bilder på sociala medier eller surfar trådlöst på kaféet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Att lämna nycklarna i dörren när du reser på semester är att be om trubbel. Men i den digitala världen står dörren vidöppen. Förutom att vi kan utsättas för brott – eller att våra identiteter kapas för att blåsa andra – läcker våra datorer och mobiler mängder av information. Bedrägeribrotten som sker med hjälp av internet ökar stadigt, samtidigt som få brott klaras upp. IT-säkerhetsföretaget McAfee, som visserligen är part i målet, uppskattar att 300 miljoner kreditkortsnummer är till salu på den svarta marknaden, stulna från e-handels­platser.

Bakom en vanlig dagstidnings hemsida döljer sig många trepartstjänster, som registrerar allt vi gör på sidan. Trots att vi lämnat den, kan spårfiler finnas kvar och fortsätta att skicka information.

– Om du skulle skärskåda vad som händer när du går in på en hemsida skulle du bli förvånad. Det är inte bara information om dig utan om alla dina kontakter som samlas in, säger Anne-Marie Eklund-Löwinder, säkerhetschef på .SE, Stiftelsen för internet-infrastruktur.

Kartlägger oss konsumenter

Syftet är dels att anpassa tjänsterna till användarna, dels att kartlägga oss som konsumenter och skicka riktad reklam. Därtill kommer myndigheters övervakning för att bekämpa brott. Den amerikanska signalspaningsbyrån NSA avslöjades förra året med att samarbeta med kommersiella aktörer, och svenska FRA med att hjälpa till. Skandalen verkar inte ha satt några varaktiga spår hos svenska folket. Endast en fjärdedel är rädd för övervakning, enligt en undersökning av Svt/Sifo i slutet av förra året. Marcin de Kaminski, nätforskare och doktorand i rättspsykologi, hoppas på en större diskussion om riskerna.

– Det finns en bild av att övervakningen saknar betydelse. Det kan finnas många saker vi vill hålla hemligt för ­exempelvis vår arbetsgivare, säger Marcin de Kaminski.

I förra veckan förklarade EU-domstolen datalagringsdirektivet ogiltigt, för att det är ett omfattande och särskilt allvarligt intrång i den grundläggande rätten till privatlivet och skydd för personuppgifter. Det fick operatören Bahnhof att omedelbart sluta lagra information om sina kunder, och att förstöra alla hittills lagrade uppgifter. Andra operatörer har valt att avvakta ny lagstiftning.

Så sent som för tre veckor sedan röstade riksdagen ner ett miljöpartistiskt förslag om att riva upp datalagringsdirektivet.

– Både den sittande och den förra regeringen har verkat för att ha kvar de lagar vi har idag, säger Marcin de Kaminski.

Surfar anonymt

Anne-Marie Eklund-Löwinder har sett hur toleransen för övervakning och kontroll ökat sedan attackerna den 11 september 2001. Hon surfar själv anonymt, delar i princip aldrig bilder på personer och tycker att alla bör kryptera sina förehavanden på nätet. Det finns många exempel på hur bilder, inte minst på barn, har tagits från bloggar eller sociala medier. De har använts i kommersiella, eller än värre, brottsliga syften. När vi googlar, gillar något på Facebook eller handlar böcker på nätet, kartläggs våra intressen och beteenden för att visa oss mer av samma utbud. Det skapar en filterbubbla: en filtrerad verklighet. I filterbubblan får två personer olika sökresultat på webben, beroende på vad de sökt på tidigare. De vänner på Facebook vars statusar vi sällan gillar, syns inte lika ofta i flödet.

– Det blir fördummande eftersom du aldrig får se åsikter som avviker från dina. Men en diskussion med meningsmotståndare är bra för debatten, säger Anne-Marie Eklund-Löwinder. Det går att surfa säkrare, att stänga den digitala dörren. Men att göra det är inte helt oproblematiskt, säger Marcin de Kaminski. Han vill se ett större ansvar från sajterna:

– Tyvärr är mycket av den web vi använder idag uppbyggd på att de här tjänsterna fungerar.

Om jag drar igång alla mina säkerhetstillägg så är det många sidor som fungerar sämre. Det är inte mitt fel, utan sidorna som kräver att ha koll på mig.

 

Lina Färms övervakade dag

Med kommentarer från Anne-Marie Eklund-Löwinder, säkerhetschef på .SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur.

06.20 Vaknar. Mobilen ligger på laddning i köket.
”Under natten har mobilen regelbundet skickat signaler till närmaste mobilmast.”

08.20 Frukost med morgontidningen och mobilen. Kollar nyheter och skummar sociala medier. Hittar: gulliga katter, vårkänslor, länkar till blodtryckshöjande artiklar och utspel. Läser några texter, gillar och grattar en gammal arbetskompis på födelsedagen.
”Många sajter är kopplade till sociala medier. Information samlas in om dig när du klickar eller bara rör dig över en annons. Det handlar om varifrån du surfar, hur länge du är inne, vad du har för operativsystem.”

08.40 När kommer nästa spårvagn? Mobilappen letar upp snabbaste vägen till jobbet utifrån min plats just nu.
”Positionen loggas och sparas på app-företagets server. De kan hålla uppgifterna för sig själva eller dela dem med partnerföretag, det står i deras integritetspolicy.”

08.45 Blipp! Checkar in med mitt ­årskort på sexans spårvagn som rasslar iväg in mot stan.
"Med ett separat årskort är det bara Västtrafik som vet hur du rör dig, den informationen är värdefull för dem. Betalar du med mobilen har även teleoperatören koll.”

08.47 Antecknar i molnet. Klottrar ner några idéer som med ens också går att hämta upp i datorn.
”Appen får reda på hur du använder tjänsten, vilket är värdefullt för dem. Låter du appar ha tillgång till din kalender och dina kontakter också? Det kan du försöka ändra i inställningarna.”

09.00 Stannar till och jobbar på centralstationen. Surfar på kaféets trådlösa nätverk när jag skickar iväg några mejl och texter.
”Att sätta upp falska trådlösa nät för att samla in information av andra har ökat. Slå av funktionen för anslutning till trådlösa nätverk när du är ute och går. Då riskerar du inte att koppla upp dig mot ett nät av misstag.”

09.50 Storebror ser dig... På Central­stationen finns kamerorna överallt.
”Kameror är på gott och ont. De kan användas i brottsutredningar och många känner sig trygga av kameror. Men allt som gör nytta kan missbrukas. Hur länge sparas filmerna?”

10.10 På vägen till redaktionen sneddar jag genom Trädgårds­föreningen, i Palmhuset har blommorna slagit ut. Jag fotar och delar på sociala medier.
”I bilden sparas information om var den är tagen.”

11.00 På redaktionen. Gör research, inte minst via Google. Bokar upp intervjupersonen via webmejlen.
”Google har möjligheten att skanna av Gmail för att optimera dina sökningar, för att visa dig det du tros vara intresserad av och anpassa reklam.”

11.50 Drar ut och handlar lunch och nötter. Och hur var det, hade vi slut på frukt hemma? Kollar inköpslistan i mobilen.
”I en lokal anteckning ligger informationen tämligen skyddad. Delar du den med andra så ökar möjligheten att kartlägga dig.”

11.55 Betalar med mataffärens betalkort som är knutet till hushållskontot.
”Informationen används för att skicka riktad reklam till dig. Kolla deras integritetspolicy för att se om de delar informationen med sina leverantörer.”

12.40 Tillbaka till datorn. Researchar och skriver hela eftermid­dagen. Sparar ner jobb i molnet, på mejlen.
”Okrypterad information är sårbar. Risk att mobilen kopplar upp sig mot trådlösa nätverk om den infekterats med spionprogram.”

17.30 Hämtar ut biobiljetter som jag köpt i telefonen.
”Surfar du på ett publikt trådlöst nätverk kan okrypterad information om ditt kontokort kapas.”

20.30 Sjunker ner i soffan. Skickar sms och mms. Klickar igång sista avsnittet av min favoritserie på Netflix.
”Informationen går oskyddad till teleoperatörernas servrar. Dina val på Netflix sparas för att kunna erbjuda dig liknande filmer och serier.”

22.10 Lägger telefonen på laddning i köket och kryper till kojs.
”Telefonen kommunicerar med närmaste mobilmast hela natten.”

Digitala spår i vardagen

Dagens ETC:s reporter Lina Färm har kartlagt hur många digitala spår hon lämnar efter sig en vanlig dag. Kommentarer av Anne-Marie Eklund-Löwinder, säkerhetschef på .SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur.