Ekonomi.

2020-10-08 19:45
Bild: Amir Nabizadeh/TT / Alex Brandon/AP/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Sverige rasar i global jämlikhetsrankning

Därför faller Sverige på listan – har halkat ner från första till tionde plats på det globala index som årligen tas fram av Oxfam och Development Finance International.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I princip alla världens länder har under de senaste åren ökat skatterna i syfte att bekämpa ojämlikheten. Men Oxfams analys av 158 stater visar två som sticker ut: USA och Sverige. Under mer än 20 år har svenska regeringar minskat progressiviteten i skattesystemet och det är en av anledningarna till att ojämlikheten ökar i Sverige. Och nu sjunker vi snabbt i den globala rankingen.

När indexet lanserades 2017 tilldelades Sverige förstaplatsen. Året efter halkade vi ner till en sjundeplats och i år placerade sig Sverige på plats tio. En bidragande orsak till att Sverige halkar ner är att Oxfam har ändrat kriterierna och har de senaste två åren räknat in nivån på föräldrapenningen. Men det svenska skattesystemet utjämnar allt mindre, berättar Heidi Lampinen som är policyansvarig på Oxfam.

– Norge har en bra placering på årets lista men Sverige är på väg åt fel håll. I alla fall om man tittar nationellt på den svenska ojämlikheten. Vi har haft lång trend av sänkta skatter och den fortsätter nu i och med januariavtalet, säger hon.

Trump kapade skatter

Det så kallade Commitment to Reducing Inequality Index, CRI, rankar länderna utifrån hur deras regeringar bekämpar ekonomisk ojämlikhet utifrån en analys av välfärd, skatter och anställdas rättigheter.

USA sticker ut efter att Trump genomfört massiva skattesänkningar som till största del gynnat storföretag och rika amerikaner. Bland annat bolagsskatten kapade han med 13 procent.

När det gäller löntagares rättigheter rankas USA sist av G7-länderna och hamnar lägre än 17 fattiga länder som Sierra Leone och Liberia. Orsaken är låg minimilön och en anti-facklig politik.

– Även den låga tillgången till sjukvård drar ner landet på rankningen. Landet investerar inte tillräckligt i välfärden och har en skattepolitik som går tvärtemot politik för ökad jämlikhet, säger Heidi Lampinen.

USA är inte ensamma på det spåret. Majoriteten av världens länder har misslyckas med att bekämpa ojämlikheten. Enligt Oxfam har investeringar i offentlig sjukvård varit allt för låga och det har inte satsats tillräckligt på att stärka sociala skyddsnät eller anställdas rättigheter. Coronakrisen visar konsekvensen av det misslyckandet. Relativt sett mer jämlika länder som Sverige klarade pandemin bättre än länder med större klyftor.

– Den här extrema ojämlikheten i världen är inte oundviklig. Det går att vända trenden med politiska förändringar. Vi vill driva på en förändring mot stärkt välfärd, mer progressiva skattesystem och ökad företagsbeskattning. Det är det som krävs.

Polen satsar på välfärden

Något förvånande rankas Polen högst på den delen som mäter ländernas välfärdsambitioner. Landet investerar stort i offentliga tjänster, har en generös föräldraförsäkring och har med stor framgång nått fattiga människor med utbildning, hälsovård och socialt skydd. Enligt Världsbanken är den polska välfärdsstaten dubbelt så effektiv som den svenska att minska ”den marknadsproducerade ojämlikheten”.

– Däremot har Polen praktiskt taget ett platt skattesystem och sämre villkor för löntagare vilket gör att landet hamnar under Sverige i den sammantagna rankingen, säger Heidi Lampinen.