Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.
Om du redan är det loggar du in här.
Har du glömt ditt användarnamn eller lösenord? Klicka här.
De är Sveriges största fondbolag för hållbara fonder – men investerar i företag som bryter mot mänskliga rättigheter. Och Folksam, Skandia och SPP är långt ifrån ensamma om det.
Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.
Har du glömt ditt användarnamn eller lösenord? Klicka här.
Från
39 kr
Beställ här!Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.
Från
139 kr
Beställ här!Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.
Idag finns över 100 olika fonder med så kallad M/E-märkning. Det betyder att fonden ska ta hänsyn till miljö och sociala- och affärsetiska aspekter. Men vad det sedan innebär är olika beroende på vilket fondbolag det handlar om.
– Etikfonder skiljer sig väldigt mycket från varandra. Det kan variera från ren kosmetika till att man gör ett seriöst urval av hållbara ansvarfulla företag och har trovärdiga påtryckningsprocesser med företag som inte lever upp till kraven, säger Jakob König, projektledare på Sveriges Konsumenter som i vintras undersökte hur fondbolag lever upp till sitt sociala ansvar.
Undersökningen visar att alla stora fondbolag investerar i kontroversiella företag. Även fondbolag med M/E-märkning, som SPP, Folksam och Skandia. SPP investerar till exempel i företag som Lundin Petroleum, Shell och Rio Tonto PLC. Alla tre är bolag som Sveriges konsumenter har med på sin lista över kontroversiella företag, eftersom de kränker mänskliga rättigheter.
Trots att det ingår i SPP:s policy att inte investera i företag som medverkar till kräkning av de mänskliga rättigheterna, görs alltså det.
– Vissa etiska investerare tycker att man ska exkludera de sektorerna helt. Men också här jobbar vi systematiskt med hållbarhet och vi anser att det är i de mest utmanande sektorerna som vi kan bidra med mest i dialog med bolagen, säger Jonas Ahlén, ansvarig för förvaltningen av SPP:s fonder.
Men Joakim Sandberg, civilekonom och docent i filosofi som har forskat om etiska fonder, menar att SPP och de andra stora fondbolagen bidrar till att systemet med etiska fonder urvattnas.
– De har slutat att ha speciella fondprodukter som är etiska, och istället ska etik och socialt ansvar integreras i alla placeringar. SPP menar att de därför går i bräschen, men resultatet är ett urvattnat system, som en etisk light-produkt, säger han.
Han menar att etiken finns med för att fondbolagen har insett att det är strategiskt – kunderna bryr som om var pengarna placeras. Men ändå är det i princip omöjligt för kunderna att kontrollera om fonden verkligen är etisk. Numer har de flesta fonder med M/E-märkning en så kallad hållbarhetsprofil. Här kryssar fondbolagen i om de väljer bort, väljer in eller påverkar företag. De ska också förklara på vilket sätt. Men det är bolagen själva som bedömer sina insatser. Vad det i praktiken innebär att till exempel påverka är svårt för kunden att avgöra.
– Påtryckning kan handla om att skicka ett mail som försvinner bland alla andra, eller att man faktiskt har en strukturerad process där fondbolaget ställer riktiga krav. Problemet är att skillnaden sällan framgår. Som konsument är det därför nästan omöjligt att avgöra om ett fondbolag verkligen lever upp till det de säger, säger Jakob König.
• SPP har 16 olika fonder med M/E-märkning. Totalt sparar cirka 600 000 personer här. Investerar i sju kontroversiella företag, bland annat Lundin Petroleum, Freeport McMoran Copper & Gold och Rio Tinto PLC.
• Folksam har 17 fonder. Totalt sparar drygt 500 000 personer här. Investerar i fem kontroversiella företag (Folksam LO-fonder i tre), bland annat AES Corporation AS, Babcock International och Telia Sonera.
• Skandia har 19 fonder. Totalt sparar drygt 180 000 personer här. Investerar i 15 kontroversiella företag, bland annat BAE Systems (British Aerospace), Incitec Pivot, Toyota Motor Corp.
• KPA har fyra fonder. Totalt sparar drygt 60 000 personer här. Investerar i fyra kontroversiella företag, Chevron, Shell (Royal Dutch), TeliaSonera och Toyota Motor Corp.
• Babcock International – tillverkar vapen.
• Corporation AS – kränkningar av ursprungsfolks rättigheter i Panama.
• Telia Sonera – grov korruption.
• BAE Systems (British Aerospace) – tillverkning av inhumana vapen.
• Incitec Pivot – kränkningar av humanitärrätten i Västsahara.
• Toyota Motor Corp – kränkningar av fackliga rättigheter i Filippinerna.
• Chevron – miljöförstöring i Ecuador.
• Freeport McMoran Copper & Gold – miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter i Indonesien.
• Rio Tinto PLC – Miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter i Indonesien.
• Lundin Petroleum – kränkningar av mänskliga rättigheter i Sudan.