Handel.

2016-01-14 21:00
Bild: Martin Meissner/AP

Globala handelsavtalen kan avgöras i år

I år ska fyra internationella handelsavtal förhandlas, med det gemensamma att de alla ska underlätta handeln och leda till ekonomisk tillväxt. Gemensamt har avtalen också att de väcker kritik – de befaras leda till försämringar för arbetsrätten såväl som klimatet – och för demokratin.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Förhandlingarna om det transatlantiska handelsavtalet TTIP har pågått i två år. Lika länge har avtalet debatterats och kritiserats. Förespråkarna menar att alla länder som ska ingå i det som kan bli världens största frihandelszon kommer att vinna ekonomiskt på avtalet, medan kritikerna menar att de enda vinnarna är de storföretag som gynnas av att handelshinder försvinner. De menar bland annat att avtalet riskerar att skada arbetsrätten och urholka miljöskydden. Arbetet med TTIP har också fått massiv kritik för att insynen från början var så gott som obefintlig.

– Efter all kritik har många av dokumenten offentliggjorts, så öppenheten har blivit bättre. Men fortfarande är ett problem att de man har talat med under arbetet med avtalet till stor majoritet är ekonomiska särintressen från näringslivet och industrin, medan betydligt färre är forskare eller miljöorganisationer, säger Rikard Allvin, författare till tankesmedjan Katalys rapport ”I frihandelns goda namn”.

Han påpekar också att det är tveksamt hur stora de ekonomiska vinsterna egentligen blir för TTIP-länderna. En rapport från myndigheten Kommerskollegiet visar att det för Sveriges del handlar om en väntad tillväxt på 0,2 procent av BNP till år 2030.

– Det är åtta miljarder kronor, alltså hälften av vad rotavdraget kostar idag. Och det är dessutom i det mest optimistiska scenariot. Inte riktigt den vitamininjektion som skulle ta ett land ur ekonomisk kris, säger Rikard Allvin.

Fler stora avtal

Men samtidigt som TTIP har varit relativt omdebatterat i Sverige, har det varit tystare om de tre andra stora handelsavtalen som ska förhandlas under 2016 – TTP, TISA och CETA. På många sätt liknar de TTIP, skillnaderna är framförallt att det är olika länder som ingår. De tre andra är heller inte riktigt lika omfattande som TTIP.

– CETA är ungefär som TTIP, med skillnaden att det är ett avtal mellan Kanada och EU istället för USA och EU. Här kan man befara att Kanadensisk export från oljesand kan tillåtas och att EU då underminserat sin egen lagstifning för att möjliggöra detta, säger Rikard Allvin.

En del av kritiken mot TTIP har också handlat om den mekanism i avtalet som gör det möjligt för företag att stämma stater. En sådan del finns även i TTP. Där är skrivningen ännu mer uppenbart utformad till företagens fördel än i till exempel CETA, menar Rikard Allvin.

– Det är formulerat utifrån att handelsvinst går före allt annat. Går de här avtalen igenom kan vi räkna med att det kommer bli lättare för företag att stämma stater och att göra det utanför de nationella domstolarna.

”En katastrof”

TTP-avtalet har fått stark kritik i de länder som kommer innefattas. Nick Dearden, chef för organisationen Global Justice Now, säger i ett uttalande att det bara är storföretagen som kommer att vinna på avtalet.

– TTP är en katastrof för jobb, miljö och vår demokrati. Det är ännu ett steg i näringslivets maktövertagande av samhället. TTP har mindre med att sälja fler varor att göra, och mer med att skriva om reglerna för den globala ekonomin till förmån för storföretagen, säger Nick Dearden.

Gemensamt för de fyra avtalen är också att övriga världen kan påverkas negativt om de blir av.

– Det som händer är att handeln flyttar på sig. Om EU och USA börjar handla mer med varandra till exempel så görs det på bekostnad av att man minskar handeln med andra tredjepartsländer i Afrika och mellanöstern, säger Rikard Allvin.

Läs vidare på nästa sida