ANALYS.

2014-04-11 10:05

Budgeten offrar arbetslösa

Sämre trygghet, ingen satsning på miljön, heller inte på skolan. Jobben? Anders Borg bygger vallar med hundratusentals arbetslösa som material, konstaterar Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Anders Borgs (M) vårbudget är förvånande på flera sätt. Det första är kanske att budgeten inte innehåller någon satsning alls. Alliansen går till val på att göra – ingenting. Läget är rätt bra som det är och de skattesänkningar man gjort ska nu sakta ge privata hushåll högre konsumtion medan de offentliga gemensamma satsningarna ska hållas tillbaka.

Detta trots massarbetslöshet.

Enligt Borgs vårbudget ska privat konsumtion öka med 3,1 procent kommande mandatperiod. Offentlig ska öka med 0,5 procent, det vill säga ingenting (se bild 1).

Lägre skatter – trots allt

Att skatterna inte ska sänka mera har man lite motvilligt lovat, men de omtalade skattehöjningarna syns över huvud taget inte. Tvärtom kommer skattekvoten, alltså skatternas del av bruttonationalprodukten (BNP), minska även framöver med två tiondelar. (År 2018 ska den vara 43,9 procent.) Skattesänkningarna som Borg genomfört betyder i år att offentlig sektor får 172 miljarder kronor lägre intäkter jämfört med skattenivån 2006 (bild 2). Det är svårt att se det ”ansvarsfulla” i den neddragningen.

Tryggheten får mindre

Konsekvensen av skattesänkningarna ser man enklast på hur mycket mindre alliansen satsar på trygghet. Det är i år 83 miljarder kronor mindre än vid bevarad andel. Och om regeringen sitter kvar blir det hela 138 miljarder kronor mindre år 2018 (bild 3).

De skattesänkningar som gjorts kommer därmed automatiskt fortsätta gröpa ur välfärdssystemet. För det är ju inte så att behovet av trygghet och omsorg minskar med åren. Tvärtom.

När Borg fick makten satsade vi nästan åtta procent av vår BNP på trygghet för sjuka, barn och äldre. Om regeringen sitter kvar efter höstens val ska det ner till under fem procent.

Uppenbarligen är gamla, sjuka och barn inget som alliansen prioriterar.

Skol- och miljösatsningar uteblir

På samma sätt är klimatfrågan i stort sett helt försvunnen ur budgeten. Inget nytt görs och inget har heller gjorts vad gäller statens satsningar på att ställa om Sverige inför klimathotet.

Utgifterna handlar om 0,2 procent av BNP. Och det ska fortsätta minska. Klimatfrågan finns inte för regeringen.

Hur är det med de stora satsningarna på skola och utbildning? Det påstås ju vara den fråga där ”alla” nu vill satsa. Regeringen gör – ingenting. Inte om vi pratar pengar. Andelen av vår ekonomi som går till utbildning och universitet är sjunkande. Vinner regeringen ska staten år 2018 bara satsa 1,4 procent av BNP på utbildning. Den omtalade skolkrisen och kompetenskrisen verkar bara finnas som ord. Alliansen gör i praktiken ingenting.

Men de stora järnvägs- och vägsatsningarna då? Dessa hundratals miljarder som regeringen lovat satsa på en järnväg som inte fungerar och på nya stora klimatförstörande motorvägar?

Nej, inte heller här finns det någon satsning.

Den krisande infrastrukturen som trafiksystemet utgör ska ha samma andel av BNP om fyra år som idag – 1,2 procent.

849 miljarder i kassan

När man läser vårbudgeten slås man av den gamla sagan om skräddaren som skulle sy en rock och som fick tyg av kunden och sedan lördag efter lördag lurade honom att inget var färdigt. Till slut erkänner skräddaren att det blev just ingenting. Kanske är det så man ska se på Borgs budgetar. Det blev ingen satsning alls. Bara skattesänkning.

Men finns det verkligen inga resurser?

Här är vårbudgeten riktigt överraskande. Enligt finansdepartementet har offentliga sektorns nettoförmögenhet växt till 849 miljarder kronor i år (bild 4). Det är en obegripligt stor summa som består av aktier, obligationer, kronor och andra finansiella värden.

Det är alltså inte resurser som saknas – trots skattesänkningarna – för att göra satsningar och mota ner den stora massarbetslösheten som vi lever i. Med tolv procent arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder borde det ju annars finnas en hel del att göra.

Borg: ”Kan skapa inflation”

Men Borg vill inte göra något alls. Han förklarar vid presentationen varför:

– En alltför snabb sänkning av arbetslösheten kan skapa inflation.

Sverige har i princip ingen inflation alls och att behålla massarbetslösheten för att det ska fortsätta vara så är både ekonomiskt och politiskt en märklig prioritering. Men kanske det är så vi ska förstå Borgs bildliknelser om att ”bygga skyddsvallar” inför kommande svåra år? Han bygger vallar med några hundratusen arbetslösa som bygg­material.