Debatt. .

2014-02-05 09:59
Statsminister Fredrik Reinfeldt och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vill inte göra något åt det största hotet mot livet på vår planet, skriver Carl Schlyter (MP).  Bild: Henrik Montgomery/TT
Statsminister Fredrik Reinfeldt och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vill inte göra något åt det största hotet mot livet på vår planet, skriver Carl Schlyter (MP).

Spelar rysk roulette med våra livsvillkor

Idag röstar Europaparlamentet om hur klimatpolitiken bör se ut fram till 2030. Den resolution som väntas vinna är bättre än kommissionens förslag, men långt ifrån tillräcklig för att nå det mål om maximalt två graders temperaturökning som alla är överens om, skriver Carl Schlyter (MP).

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Fredrik Reinfeldt och José Manuel Barroso har gett upp om klimatet. De struntar i att klimatgaserna gör haven så sura att livet hotas. De struntar i att Europa förlorar jobb. Sveriges statsminister och EU-kommissionens ordförande vill inte göra något åt det största hotet mot livet på vår planet och mot människors välfärd, vilket blev tydligt när Barroso för två veckor sedan sade att han inte vill skärpa de europeiska klimatmålen.

Men dessa mäns uppgivenhet betyder inte att det nu bara är upp till dig som individ att rädda klimatet. Det finns nämligen de som är redo att ta politiskt ansvar för att förändra samhället i rätt riktning. Det finns alternativ.

Idag röstar Europaparlamentet om hur klimatpolitiken bör se ut fram till 2030. Den resolution som väntas vinna är bättre än kommissionens förslag, men långt ifrån tillräcklig för att nå det mål om maximalt två graders temperaturökning som alla är överens om. Vi gröna lägger därför fram ett eget förslag. Trots allt kommer den ståndpunkt som EU-parlamentet antar att vara mer ambitiös än de ännu sämre förslag som kommer från de flesta medlemsländer.

EU:s folkvalda kan vara en motkraft mot uppgivenheten. Du som har fått nog av passivitet i klimatfrågan har alla skäl att ta din röst i EU-valet 25 maj på allvar.

Det närmaste året är avgörande för vilken riktning EU tar: globalt ledarskap inför FN:s stora klimatmöte år 2015, eller en uppgiven suck? I mars ska unionens 28 regeringschefer ge besked om vilka klimatmål de vill ha. Några medlemsländer har signalerat hyggliga ambitioner, medan andra – såsom Sverige – har lagt i bromsen. I höst väntas kommissionen lägga ett skarpt lagförslag. Om regeringarna då fortsätter på samma spår som i dag kommer det att krävas att de EU-parlamentariker som väljs i maj spjärnar emot och tar strid för en stark klimatpolitik.

Klimat- och energipolitiken måste fortsätta stå på tre ben. 1. Bindande mål för minskade utsläpp. 2. Bindande mål för förnybar energi. 3. Bindande mål för energibesparingar.

Alla tre målen behövs. De förstärker varandra. Analyserna visar att vi med tre ambitiösa klimatmål får fler jobb, renare luft och bättre folkhälsa. Ändå vill EU-kommissionen nu att endast utsläppsmålet ska vara bindande, och att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå. I ett sådant läge blir EU:s bidrag en 50-procentig chans att lyckas hejda temperaturökningen på jorden vid två grader. Lika stor risk att misslyckas alltså. Detta handlar inte om en singelolycka på cykel utan det är att spela rysk roulette med ekosystemens och människans livsvillkor – ett spel som tydligen Barroso och Reinfeldt ger sig in i.

Forskningen visar att utsläppsminskningar på minst 60 procent måste ske i EU-länderna år 2030 jämfört mer år 1990 för att EU på ett rimligt sätt skall bidra till att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Detta mål föreslår Miljöpartiet i dag tillsammans med våra gröna partikamrater i Europaparlamentet. Vi föreslår också ett bindande mål för energibesparing på 40 procent jämfört med 2010. De förnybara energikällorna ska utgöra 45 procent av konsumtionen och även det målet ska vara bindande för medlemsstaterna. Handeln med utsläppsrätter måste förändras i grunden för att det ska göra någon nytta.

Det behöver kort sagt bli ordning och reda i klimatpolitiken. Europas industrier efterfrågar tydliga besked om mål för energibesparingar. För privatpersoner och företag bör det vara enklast och billigast att välja det klimatsmarta alternativet.

Ett parlament med en stark grön partigrupp kan ge stabilitet.

I kontrast till detta står Moderaterna och deras partivänner i parlamentet. De driver en linje för oreda med få tydliga mål. Under de senaste åren har de gång på gång försvagat beslut i klimatfrågan. Moderaterna har i EU-parlamentet stjälpt akuta åtgärder för att öka priset på utsläppsrätter. De har kämpat emot energieffektivisering och sagt nej till mål för förnybar energi. Det finns ingen trovärdighet i att de ens ska nå 40-procentsmålet, när de motarbetar alla verktyg som ska nå dit. Moderaterna fokuserar dessutom fortfarande på otidsenliga mål om ökad konsumtion och tillväxt, istället för att som gröna partier ge människor tid och utrymme för barn, vänner, kultur och engagemang i samhällsutvecklingen.

Det är allas vår moraliska skyldighet mot kommande generationer att lämna en frisk planet efter oss. Idag stakar EU-parlamentet ut en riktning. Alla som vill påverka den riktningen har ett val att göra 25 maj.

Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna