Debatt. .

2014-03-29 13:42
För första gången i modern tid avgörs barnens betyg av föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar, skriver Sara Yazdanfar. Bild: Fredrik Persson/TT
För första gången i modern tid avgörs barnens betyg av föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar, skriver Sara Yazdanfar.

Skolan behöver reformer – men inte tidigare betyg

Nu vill regeringen med Jan Björklund i spetsen införa betyg redan från fjärde årskursen. Men det förbättrar inget, skriver Sara Yazdanfar, SSU. Problem är snarare att regeringen lagt 20 gånger mer på skattesänkningar än på skolan.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Avståndet mellan Hjulstaskolan i Järva och Höglandsskolan i Bromma är tio kilometer. Sätter man sig på tunnelbanan tar sträckan 40 minuter. Skillnaderna i klass och utbildningsnivå är mycket större än så.  

Folkpartiet har i många år sagt att klassresan börjar i klassrummet. Det låter ganska vettigt. Det är i skolan varje unge ska få förutsättningarna att fylla verktygslådan med kunskaper för att kunna bygga ett vettigt och självständigt liv. Ironiskt nog har en åttaårig skolpolitik gett rakt motsatta effekter. 

I en redogörelse från 2012 menar IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitik, att hälften av skillnaden i elevers skolresultat förklaras med familjebakgrund. För första gången i modern tid avgörs barnens betyg av föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar. Siffror som SVT tagit fram bekräftar bilden. 

Förra året fick Hjulstaskolans niondeklassare ett genomsnittligt meritvärde på 160 poäng. I Höglandsskolan hade 15-åringarna en motsvarande siffra på 280 poäng. Elevernas betyg avspeglar föräldrarnas medelinkomst. Medan boende i Järvafältet har en medelinkomst på 260 000 kronor är samma siffra 370 000 kronor i Bromma. 

När den borgerliga regeringen i veckan presenterade ett förslag att ersätta betyg från årskurs sex till fyra höjde många på ögonbrynen. Redan 2011, när den senaste förändringen av betygssystemet genomdrevs, var många forskare kritiska. Förslaget saknade stöd i vetenskapen. 

Betygens effekt på kunskapsinhämtning är ganska liten. Framförallt påverkar den elevers självkänsla. Anders Jönsson, som forskar om bedömning på Malmö Högskola, beskrev hur betyg vid terminsslutet inte har en koppling prestation. Med dåliga betyg upplevs det som att eleven är dålig. 

I slutet på förra året skrev Helena Korp, docent i pedagogik, att det inte finns stöd i forskningen för att fler, tidigare och mer standardiserade bedömningar såsom nationella prov och betyg skulle lösa problemen med sjunkande resultat. Enligt henne är en avgörande anledning till de försämrade skolresultaten i skolan bristen på likvärdighet. Skolsegregationen försämrar alla barns kunskapsinhämtning. 

Om inte den kalla handen från forskningen vore nog, blir den borgerliga regeringens förslag extra komiskt när det visar sig att de elever som fått bäst resultat i den internationella PISA undersökningen är den generation som fick betyg från åttonde klass. 

Problemen i den svenska skolan är uppenbara. 

Etableringsfriheten gör att kommuner, som ser att elevunderlaget saknas, inte kan tacka nej till nya friskolor. Det oreglerade systemet gör att välfärdskapitalister kan ta ut miljardvinster från den offentligt finansierade skolan. Det saknas lärare och personal, samtidigt som de är den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska nå målen.  

Skolan behöver stora reformer. Men förändringar kräver resurser som idag saknas. I över åtta års tid har Reinfeldt och Björklund valt att sänka skatten med över 140 miljarder kronor. Resultatet är en politik där det lagts 20 gånger så mycket på skattesänkningar som på skolan. Självklart har det konsekvenser. Att utarma vår gemensamma välfärd för att därefter lägga plakatpolitiska förslag som betyg i lägre åldrar eller kepsförbud funkar inte. 

Klassresan börjar i klassrummet. 

Jan Björklund har helt rätt i det. Men för att det ska bli verklighet behövs en socialdemokratisk politik som bygger på forskning, likvärdighet och långsiktighet. Bara då kan barnen i Hjulsta och Bromma få samma förutsättningar i livet och bygga självständiga och fria liv. 

Sara Yazdanfar 
Skolpolitisk talesperson i SSU