Debatt. .

2020-10-12 01:29
Den migrationspolitiska kommiténs  krav kommer att tvinga kvinnor att stå ut med våld under längre tid än tidigare, enligt debattörerna. Bild: Shutterstock
Den migrationspolitiska kommiténs krav kommer att tvinga kvinnor att stå ut med våld under längre tid än tidigare, enligt debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Risken ökar för att kvinnor tvingas till modernt slaveri

I 40 år har Sveriges regeringar haft möjlighet att förändra lagen om uppehållstillstånd. Men nu kan den istället försämras, något som gör kvinnor ännu mer utsatta.

I 40 år har Sveriges regeringar haft möjlighet att förändra lagen om uppehållstillstånd som skulle kunna innebära en stor förändring för många av de kvinnor av utländsk härkomst som utsätts för våld, tvång och övergrepp i Sverige, nämligen avskaffandet av den så kallade tvåårsregeln.

Men den politiska viljan saknas. Om det nya migrationsförslaget går igenom fördubblas tiden som kvinnor tvingas leva som livegna i Sverige.

Förslaget strider mot Istanbulkonventionens mening om att bekämpa våld mot kvinnor i hemmet.

För den som söker permanent uppehållstillstånd (put) i Sverige föreslår den migrationspolitiska kommittén att kraven skärps. Nu är det inte längre två år som gäller för kvinnor som söker put på anknytning till en man. Efter två år med tillfälligt uppehållstillstånd (tut) måste hon söka tut igen och först därefter kan hon ansöka om att få permanent tillstånd att stanna i Sverige.

För att beviljas put måste enligt kommitténs förslag följande krav uppfyllas:


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

”Permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om utlänningen uppfyller krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, kan försörja sig och det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Ett permanent uppehållstillstånd förutsätter också att en utlänning haft tidsbegränsade uppehållstillstånd i minst tre år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för den närmare utformningen och kontrollen av språk- och samhällskunskapskraven samt försörjningsförmågan”.

Dessa krav kommer att tvinga kvinnor att stå ut med våld – och skadas av våldet – under ännu längre tid. Dessutom minskar våldsutsatta kvinnors möjligheter att få put eftersom en del i våldet som dessa kvinnor utsätts för går ut på att hon ska isoleras från omgivningen.

Grevio, det oberoende expertorganet som ansvarar för övervakningen av parternas genomförande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) uppmanade de svenska myndigheterna i en rapport förra året att upphäva alla undantag som anges i lagen om tillfälliga begränsningar för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige i den mån de begränsar kvinnors rätt till uppehållstillstånd i enlighet med detta med kapitel 5, avsnitt 3 i utlänningslagen.

Den så kallade tvåårsregeln kom till 1980. I korthet innebär den att kvinnor som saknar permanent uppehållstillstånd (put) i Sverige måste bo tillsammans med en man som har put i minst två år innan hon får rätt att stanna i vårt land. Regelns syfte är att hindra skenäktenskap.

Men det finns vare sig praktisk erfarenhet, statistik eller evidens som pekar på att den uppnår sitt syfte. Däremot finns det otaliga vittnesmål om svåra konsekvenser för kvinnor som kommer till Sverige under falska förespeglingar.

Många lever under närmast livegna omständigheter, de utnyttjas i hushållsarbete, utsätts för våld, tvång och sexuella övergrepp av män som satt i system att ta kvinnor till Sverige, så kallad fruimport.

Återvänder kvinnan till hemlandet blir hon utstött och riskerar att bli mördad. Därmed är hon tvingad att stanna kvar hos mannen och stå ut.

Den politiska viljan att avskaffa regeln saknas. Därmed är det Sveriges politiker som är svaret skyldigt: Hur kan ni låta bli att agera när kvinnor tvingas till ett modernt slaveri?

Jenny Westerbrand och Bernardita Núñez 
Jenny Westerbrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, och Bernardita Núñez, juris hedersdoktor vid Göteborgs universitet och Terrafems verksamhetsledare.