Replik. .

2019-08-25 12:30
Foto: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Onlineterapi hjälper sårbara grupper

Onlineterapi har flera fördelar och kan minska vårdköerna menar Alexander Sävås i sin replik till psykologen och psykoterapeuten Britt Skeppstedt Lindqvist som menade att terapiformen inte utgår från patienternas egentliga behov.

I sin debattartikel ”I onlineterapin försvinner kropparna och närheten” (10/08) uttrycker Britt Skeppstedt Lindqvist en oro inför frammarschen av onlinebehandling och menar att effektivisering leder till att vi tappar relationen, får sämre behandlingar och tvingar på patienter något som de inte vill ha. Vi i Beteendeterapeutiska föreningen (BTF) välkomnar diskussioner om hur vi på bästa sätt möter upp vårdbehovet och erbjuder den bästa vården, men menar att Britt Skeppstedts påstående går emot både enskilda terapeuters erfarenheter och vad forskningen säger.

WHO menar att depression och ångest kommer att vara den största sjukdomsbördan i världen år 2030 och en merpart av patienter som söker för psykiska besvär får endast medicinsk behandling (delvis till följd av resursbrist) trots att de ofta önskar psykoterapeutisk behandling. Det finns alltså en stor och ökande efterfråga där dagens resurser, både vad gäller utbildad personal och skattefinansiering, inte räcker till. Artikelförfattaren påstår att traditionella terapiformer gör att folk blir sedda, men hittar vi inte andra sätt att effektivt erbjuda vård kommer väntelistorna att fortsätta öka och det kommer inte att göra att alla blir sedda. Ökade resurser är önskvärt, men oavsett det menar vi att onlinebehandling är en viktig del av lösningen.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Om effektiviseringen skedde på bekostnad av relationen eller kvaliteten på vård vore det problematiskt, men så tycks inte vara fallet. Efter genomförda behandlingar beskriver patienter en god relation till sin behandlare, en upplevelse jag som terapeut delar efter flertalet genomförda behandlingar. Patienterna beskriver också att de är positivt överraskade över hur hjälpsamt det varit (enligt studier likvärdigt med fysiska besök) och hur formatet inneburit flera fördelar för dem. Onlinebehandling passar ofta bättre för personer som upplever fysiska besök som allt för intensiva (till exempel personer med autism eller personer som formulerar sig bättre i skrift), har svårt att lämna hemmet (till exempel social fobi) eller jobbet ( till exempel inom transportsektorn) och personer som bor långt ifrån närmaste psykoterapeut. Att inte erbjuda onlinebehandling riskerar att slå mot redan sårbara grupper, personer som har osäkra anställningar eller saknar ekonomiskt utrymme att lämna jobbet två timmar per vecka eller som bor på glesbygden. Med hjälp av onlinebehandling kan de få möjlighet till psykoterapeutiska insatser med likvärdiga resultat som fysiska besök.

Slutligen är det en förenkling att det handlar om antingen eller. Många onlinebehandlingar inleds och varvas med fysiska besök och i min och andras praktik handlar det oftast om ytterligare ett behandlingsalternativ att välja på snarare än att patienter tvingas in i något. Givetvis passar det inte alla och ingen ska tvingas in i det, men det är ett viktigt komplement med många fördelar som dessutom kan hjälpa oss att minska vårdköer, så att vi kan ses fysiskt när patienten önskar det.

Det finns mycket att säga om samhällsutvecklingen, men att tillgängliggöra vård och ge patienter fler likvärdiga behandlingsalternativ är knappast ett av problemen.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Alexander Sävås 
Psykolog och styrelsemedlem i Beteendeterapeutiska föreningen