Debatt. .

2014-02-28 11:16
Såväl företag som kommun är ansvarig för att hålla sig till socialtjänstlagen, som säger att socialnämnden inte kan delegera myndighetsutövning till ett bolag. Insyn är en självklar rättighet och en lika stor skyldighet, skriver dagens debattör. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Såväl företag som kommun är ansvarig för att hålla sig till socialtjänstlagen, som säger att socialnämnden inte kan delegera myndighetsutövning till ett bolag. Insyn är en självklar rättighet och en lika stor skyldighet, skriver dagens debattör.

Kommuner bryter mot socialtjänstlagen

När privata företag som tillhandahåller konsulentstödda familjehem ges i uppdrag att själva följa upp barnens situation urholkas rättssäkerheten. Dessutom strider tillvägagångssättet mot gällande lagstiftning, skriver Caroline Åkerhielm, som är besviken på SVT:s granskning av marknaden för konsulentstödda familjehem.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det privata företag som jag företräder har varit i branschen sedan 1992. Vi betalar skatt i Sverige och har inga anknytningar till riskkapitalbolag – vi har tackat nej till uppköp ett flertal gånger. När jag fick veta att SVT skulle granska marknaden för konsulentstödda familjehem blev jag glad, men tyvärr blev granskningen en besvikelse. Jag hade hoppats att SVT skulle belysa de problem som finns kopplade till insyn och myndighetsutövning.

Såväl företag som kommun är ansvarig för att hålla sig till socialtjänstlagen, som säger att socialnämnden inte kan delegera myndighetsutövning till ett bolag. Insyn är en självklar rättighet och en lika stor skyldighet. När antalet företag i branschen ökat markant blir det trångt om utrymme. Uppstickarna behöver hitta en ”nisch” och erbjuder köparen (socialtjänsten) tjänster som underlättar för stressade socialsekreterare – som dokumentation om barnets utveckling, och/eller enskilda samtal med barnet. Båda är oerhört viktiga, men det är myndighetsutövning som inte hör hemma på den privata marknaden. Socialtjänsten ska utföra myndighetsutövningen. Ingen annan. Vissa privata företag följer upp placerade barns situation själva, det vill säga barn i deras egen verksamhet. Det är svårt att blunda för intressekonflikten här. Rättssäkerheten är undermålig och tillvägagångssättet strider, anser vi, mot gällande lagstiftning.

Socialtjänsten är hårt belastad och har svårt att leva upp till lagens krav på uppföljning. Omsättningen av socialsekreterare är anmärkningsvärd. Vissa välkomnar privata företags lösningar om dokumentation av barnets situation. Rapporter som följer myndighetens rubriker, klistras in i barnets akt och i överväganden om vård till socialnämnden, utan ifrågasättande. Vi har märkt en attitydförändring till konsulentstödda familjehem i vissa kommuner; ”Vi betalar dem för vården, då får de göra jobbet”. Den attityden är särskilt framträdande när barnet placeras långt från hemkommunen, vilket är ett exempel på hur vissa kommuner försöker köpa sig loss från myndighetsansvaret. Ett annat exempel är upphandlingar av konsulentstödd familjehemsvård. Kraven i underlagen för ramavtal har förändrats och glider allt längre från lagen. Kommunerna kräver in månatliga rapporter över barnets situation. När vi aktörer protesterar och hänvisar till lagen förändras kraven och vi ska istället lämna in rapporter över handledningen, i enlighet med lagen. Det finns socialsekreterare som inte nöjer sig med de rapporterna eftersom barnets utveckling inte framgår. Vissa företag går då socialsekreteraren till mötes, medan andra väljer att låta bli. Förhoppningsvis kan detta regleras ytterligare i och med den tillståndsplikt vi hoppas kan bli verklighet inom en inte allt för oöverskådlig framtid.

En enhetschef hävdar i SVT:s granskning att kommunen tvingas anlita privata företag. Tvingade av vem? Samma enhetschef hävdar en kostnad på drygt 500 kronor/dygn för egna familjehem och i snitt nästan 2000 kronor/dygn för konsulentstödda familjehem. Som tittare blir jag förbryllad – hur är det möjligt? Högst troligt har summorna olika innehåll. Jag hoppas att även kommunen – utöver arvode och omkostnad till familjen – lägger resurser på sociala avgifter (både personal och arvodesdelen till familjerna) rekrytering, utbildning och handledning av familjer, utbildning till konsulenter, försäkringar, administrativa kostnader, resekostnader och så vidare. Detta är inbakat i den privata vårdavgiften. Konsulentstödda familjehem ska kunna ta emot svårare placeringar, stödet vi ger familjerna är anpassat därefter. Men jag har svårt att tro att särskilt många privata aktörer kommer upp i de 2000 kronor/dygn som chefen anger. Kommunen i inslaget har upphandlat konsulentstödd familjehemsvård och väljer de att gå utanför ramavtalet är det anmärkningsvärt i sig eftersom det strider mot lagen. En gissning är att chefen bakat in jourhem i kostnaden som nämns. Ytterst vilseledande eftersom jourhem och familjehem inte är samma insats. Hur det än är, finns det skäl att ifrågasätta socialtjänstens omdöme om de betalar nästan 2000 kr för någonting som de själva menar kostar 500 kr. Deras eget svar är att de inte hittar familjer.

Verksamheten jag arbetar i tar framförallt emot familjer som vill jobba med ungdomar med beteendeproblematik, den målgrupp som anses svårast. Vi har inte svårt att rekrytera. Tvärtom. Inte alltför sällan hänvisar jag presumtiva familjehem vidare till kommunen. Jag har aldrig varit med om att kommunen har hänvisat ett familjehem till oss, och det är givetvis ingenting jag förväntar mig heller. Våra familjer får ersättning inom de rekommendationer som finns och vi erbjuder mindre pengar ner i fickan än många andra. Våra familjer lyfter fram stödet de får, möjlighet att kontakta sin konsulent när det behövs, dygnet runt. Medan personalomsättningen i socialtjänsten är hög och byte av handläggare ibland sker oftare än en gång om året har våra konsulenter varit med från början. Det handlar om kontinuerlig handledning och återkommande utbildning – inget revolutionerande som kommunerna inte själva skulle kunna erbjuda.

Caroline Åkerhielm 
Företrädare för en verksamhet som ­tillhandahåller konsulentstödda familjehem till Sveriges kommuner