Debatt. .

2020-10-01 04:00
Sommaren 2020 sköts en 12-årig flicka till döds i Botkyrka. Våldet sker ofta i områden där skolor har utsatts för stora nedskärningar och saknar resurser. För att förebygga våldet måste skolor i utanförskapsområden stärkas, menar debattörerna. Foto: Ali Lorestani
Sommaren 2020 sköts en 12-årig flicka till döds i Botkyrka. Våldet sker ofta i områden där skolor har utsatts för stora nedskärningar och saknar resurser. För att förebygga våldet måste skolor i utanförskapsområden stärkas, menar debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Gängskjutningar blir fler när det skärs ned i skolan

Debatten har under de senaste månaderna gått varm om Sveriges problem med gängskjutningar, skulden har lagts på allt från bristande integration till en handlingsförlamad statsminister. Som lärare och som fackligt engagerade i Lärarförbundet tycker vi att perspektivet på debatten har varit snedvriden, skriver Mirlinda Quranolli och Pablo Mendoza.

Huddinge och Botkyrka är båda kommuner där det finns utanförskapsområden, vissa områden är även utpekade som särskilt utsatta i polisens årliga redovisning av utanförskapsområden. Ett utsatt område är i polisens rapport (”Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen; 2017”) definierat som ”ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället”.

I slutdiskussionen av ovannämnda polisrapport konstateras även:

“I områdesdokumenten menar den lokala polisen att varken polis, socialtjänst eller skola är tillräckligt resurssatta för att ta sig an problemen långsiktigt. Utifrån det kan konstateras att det saknas en institutionell förmåga att hantera problemen när antalet personer är så pass stort.”

 

Även polisen konstaterar att bland annat skolan saknar resurser för att ta sig an problemen långsiktigt. Är det en slump att sådana områden just återfinns i kommuner där politikerna kraftigt skurit ner på skolbudgeten i många år? Vi är övertygade om att nedskärningarna i skolan och den dystra utvecklingen i dessa utsatta områdena hänger ihop. Vi som är fackligt aktiva i kommunerna Huddinge och Botkyrka har i många år påtalat för politikerna att man behöver öka resurserna till skolan för att hindra att unga rekryteras till kriminalitet. När man istället drar in på lärartjänster, minskar elevresurser och ökar elevantalet i klasserna hinner inte lärare fånga upp elever i riskzonen.

Med minskande resurser blir skolan blir istället en plats där elevernas utanförskap blir tydligare och elever i riskzonen får återigen bekräftat att de misslyckas att ta del av samhällets gemenskap.

 

Dagens situation med flertalet gängskjutningar är delvis ett resultat av mångåriga nedskärningar i skola och förskola. För att stoppa utvecklingen krävs rejäla satsningar på skolan i utanförskapsområden, det borde vara en grundbult i alla lösningar som handlar om att häva gängproblematiken. Med fler lärare men även elevassistenter och speciallärare får elever som växer upp i dessa utsatta områden en extra chans att bli en del av samhället. När den externa boendemiljön och faktorer i elevernas omgivning är svaga måste skolan kunna vara en motvikt och erbjuda en alternativ utvecklingsmöjlighet i det svenska samhället.

Lärarförbundet kräver att kommunerna tar sitt ansvar och sätter stopp för denna dystra utveckling genom att satsa på skolan.

PABLO MENDOZA, MIRLINDA QURANOLLI (Lärarförbundet) 
PABLO MENDOZA ordförande Lärarförbundet Huddinge MIRLINDA QURANOLLI ordförande Lärarförbundet Botkyrka