Debatt. .

2020-10-09 04:00
Skillnaden mellan ”pro-business” och ”pro-market” iscensätts som tydligast av Annie Lööf (C) då hon låter särintressen gå före allmänintresset, enligt debattören. Bild: Tommy Pedersen/TT
Skillnaden mellan ”pro-business” och ”pro-market” iscensätts som tydligast av Annie Lööf (C) då hon låter särintressen gå före allmänintresset, enligt debattören.
Puffetikett
Dagens ETC

Är svenska ”liberalismen” upphandlad av särintressen?

Nu har den svenska privatiseringsvågen gått så långt att den till och med hotar de liberala värden som förespråkarna säger sig värna, skriver Kjell Rautio, LO-utredare.

Frågan i rubriken kanske kan tyckas provokativ. Jag menar dock att det finns anledning att ta den på allvar. Åtminstone har jag svårt att undvika att fråga mig detta när jag begrundar det faktum att från och med den 1 september kommer inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat, lärarbehörighet och liknande uppgifter betraktas som affärshemligheter. Det gäller även registret över vilka skolor som överhuvudtaget finns i Sverige, kommunala såväl som privata.

Detta är naturligtvis fullständigt absurt. Men det är också ett uttryck för att den svenska privatiseringsvågen gått så långt att den till och med hotar de liberala värden som förespråkarna säger sig värna.

Studerar vi liberalismens grundare och förgrundsgestalter kan vi konstatera att de var noga med att skilja på enskilda företagares egenintresse och allmänintresset. Ekonomen och moralfilosofen Adam Smith (1723-1790) konstaterade exempelvis att närhelst två köpmän träffas på tu man hand börjar de genast konspirera mot konkurrensen. För Smith var det skillnad på att vara ”pro-market” och ”pro-business”.

Få politiker åskådliggör denna distinktion tydligare än Annie Lööf (C). När hon säger att en offentlighetsprincip för privata skolbolag hotar den ”fria företagsamheten” ges bolagen frihet på allmänhetens och ”kundernas” bekostnad. Det är frågan om ”pro-business”, inte ”pro-market”. Särintresset sätts före allmänintresset.

Detta har naturligtvis inget med Adam Smiths marknadsliberalism att göra. Dagens svenska ”liberaler” tycks inte heller ge särskilt mycket för John Stuart Mills (1806-1873) tanke på ”naturliga monopol”, det vill säga att det finns samhällsviktiga verksamheter som inte lämpar sig för privat vinstdrift.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Annie Lööfs argumentation är snarare ett av många uttryck för att Centerpartiet i praktiken blivit det konspirerande företagarintressets politiska gren. Hade Smith och Mill levt idag skulle de förmodligen se Centerpartiet som en av liberalismens främsta dödgrävare. Man kan inte låta bli att fråga sig hur det är möjligt för ett parti, som kallar sig själv liberalt, att så till den grad slå knut på sig själv? Vilka är drivkrafterna bakom denna utveckling?

Ser vi till hur frågan utvecklats kan vi konstatera att Centerpartiets omsvängning sker efter 2013 då de och andra partier i friskolekommittén konstaterat att det behövs en offentlighetsprincip för så kallade friskolor. De skrev:

”Insynen i fristående och kommunala skolors ekonomi ska öka samt att vi vill öka öppenheten genom att införa meddelarskydd för anställda i fristående skolor. Offentlighetsprincipen ska också gälla.”

Efter detta har i praktiken inget hänt. Orsaken är att Centerpartiet ändrat sig. Det sker ungefär samtidigt som arbetsgivarorganisationen Almega börjar ”lobba” mot en offentlighetsprincip för sina medlemsföretag i skolsektorn.

Det är dock inte bara Centerpartiets agerande som väcker frågor när det gäller snabba positionsförändringar som rör friskolorna. Vilken roll spelade exempelvis de starka näringslivsfinansierade lobbygruppernas kontakter med Sverigedemokraternas ledning när partiet bytte fot i frågan om vinstjakten i skolsektorn? Hur denna ”förhandling” gick till i detalj vet vi naturligtvis lite om, men visst kan vi ändå ana en del samband.

Det är lätt att hålla med demokratiutredaren Jörgen Hermansson (SOU 1999:76) när han säger: ”Lobbyisternas ökande makt är ett hot mot demokratin. Det är bara de resursstarka som har möjlighet att påverka besluten.”

Helt klart är det arbetare i LO-yrken som drabbas hårdast av den urholkning av demokratin som följer i lobbyismens och privatiseringspolitikens spår. Det är heller knappast någon tillfällighet att Sverige är det OECD-land där ojämlikheten ökat allra snabbast de senaste decennierna samtidigt som vi också legat i täten när det gäller att privatisera skattefinansierad verksamhet.

Att de brunfärgade Sverigedemokraterna är beredda att köpa och sälja åsikter för att vinna respektabilitet i de finare borgerliga salongerna är kanske inte så konstigt. Men hur är det med de liberaler som tar sin ideologi på allvar? Är det inte dags för dem att kliva fram nu?

Halv pudel om statistik
• På torsdagen kom besked att gamla skolstatistiken för både kommunala och fristående skolor återigen ska finnas tillgänglig på Skolverkets webbplats. 
• Detta efter att Skolverket gjort ett nytt rättsligt ställningstagande som gör det möjligt att publicera den gamla statistiken. 
• Ny statistik kan fortsatt inte publiceras ”på grund av rådande rättsläge”.
• Debattartikeln skrevs innan detta beslut kom.

KJELL RAUTIO (LO) 
Utredare vid LO:s enhet för välfärd, utbildning och arbetsmarknad