ETC på plats.

2017-10-10 14:00
  • Stålarbetare från ArcelorMittal i Fossur-Mer under de landsomfattande protesterna mot den nya arbetslagen. Det var i mitten av september de stora protesterna genomfördes, under ledning av CGT. Bild: Claude Paris/AP/TT
    Stålarbetare från ArcelorMittal i Fossur-Mer under de landsomfattande protesterna mot den nya arbetslagen. Det var i mitten av september de stora protesterna genomfördes, under ledning av CGT.
  • Frankrikes president Emmanuel Macron lyssnar till de anställda Whirlpools fabrik i Amies i början av oktober. Under sitt besök på fabriken fick Macron även debattera med arga arbetare. Bild: Philippe Wojazer/AP/TT
    Frankrikes president Emmanuel Macron lyssnar till de anställda Whirlpools fabrik i Amies i början av oktober. Under sitt besök på fabriken fick Macron även debattera med arga arbetare.
  • CGT kallar jobbpaketet ”arbetslagen XXL”  eftersom det är en utvidgning av de arbetspaket som infördes under förra regeringen. Den kallades då ”El Khomri-lagen” efter dåvarande arbetsmarknadsminister Myriam El Khomri. Bild: Jacques Brinon/AP/TT
    CGT kallar jobbpaketet ”arbetslagen XXL” eftersom det är en utvidgning av de arbetspaket som infördes under förra regeringen. Den kallades då ”El Khomri-lagen” efter dåvarande arbetsmarknadsminister Myriam El Khomri.

Ny generalstrejk utlyst i Frankrike: ”Protesterna har bara börjat”

Idag har franska fackförbund utlyst generalstrejk för andra gången på kort tid.

Strejken sker i protest mot president Emmanuel Macrons nedskärningar av den offentliga sektorn och avregleringen av arbetsmarknaden.

”Det är en explosiv nedmontering av det gemensamma till förmån för det privata”, säger Jean-Pierre Mercier.

Jean-Pierre Mercier är ansikte utåt för den stora fackliga, centralorganisationen CGT. När han inte jobbar som facklig representant på biltillverkaren Peugeot ses han i tv-debatter eller protesterandes på Paris gator. 

– Förra strejken handlade om arbetslagen XXL. Nu handlar det främst om nedskärningarna i ­offentlig sektor. Men allt detta går hand i hand, säger Jean-Pierre Mercier.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


CGT kallar jobbpaketet ”arbetslagen XXL”  eftersom det är en utvidgning av de arbetspaket som infördes under förra regeringen. Den kallades då ”El Khomri-lagen” efter dåvarande arbetsmarknadsminister Myriam El Khomri.

”Löntagarfientlig politik”

Dagens strejk rör offentlig­anställda – presidenten planerar att ta bort minst 120 000 offentliga tjänster. CGT och andra fack­förbund har dock uppmanat flera privata sektorer att delta idag.

Jean-Pierre Mercier menar att det som händer nu är en explosiv nedmontering av det gemensamma till förmån för det privata:

– Regeringen subventionerar stora privata företag samtidigt som hundratusentals tjänster inom den offentliga sektorn försvinner.

I stort rör sig strejkerna om president Macrons ”löntagar­fientliga politik”, menar ­Jean-Pierre Mercier.

– Vi hade väntat oss attacker mot löntagarna. Hollande-regeringen tog dock 4,5 år på sig innan de drev igenom ”El Khomri-lagen” och väckte massiva protester. Macrons politik krävde motstånd på gator och arbetsplatser efter bara några månader, säger Jean-Pierre Mercier.

Rundar parlamentet

Förtroendet för president Macron störtdyker.

Bara 40 procent mot till en början 62 procent uppger att de har förtroende för honom –  mycket lägre än hans föregångare François Hollande och Nicolas Sarkozy efter lika lång tid vid makten.

För att driva igenom El Khomri-lagen använde sig förra regeringen av paragraf 49,3 i konstitutionen – den som ger president och regering makt att införa lagar utan omröstning i parlamentet.

Macron använder sig av samma knep för att snabbt avreglera arbetsmarknaden. Han vill få ner arbetslösheten som legat konstant runt 10 procent under många år. Målet är en ”flexibel” arbetsmarknad där löntagare är beredda att flytta mellan jobb och eget företagande flera gånger under sin livstid.

Företag får därför enklare att till exempel korttidsanställa och avskeda.

Kollektivavtal i fara

Macron var ekonomiminister under François Hollande och högst delaktig i de tidigare avregleringarna. Med ”El Khomri-lagen” gavs företagare till exempel möjlighet att kringgå den lagstadgade 35-timmarsveckan. Beslutsprocessen flyttades ned till företagsnivå istället för avtal på nationell nivå branschvis.

Nu utvidgar Macron samma modell till i princip hela arbetsrätten – särskilt vad gäller kort- och visstidsanställningar. Avtal på branschnivå upphävs nästan helt. Samtidigt höjs arbetslöshetsersättningen.

– Det där är bara smink. Arbetslagen XXL är till för att krossa de redan otillräckliga kollektivavtalen. Det handlar om att ge all makt till företags­ledarna och avskaffa de kollektiva rättigheter som är ett resultat av flera generationers arbetarkamp, säger Jean-Pierre Mercier.

Han menar att elimineringen av tjänster i offentlig sektor tvingar ut arbetare på en otrygg arbetsmarknad – när de skulle kunna göra nytta i den gemensamma sektorn.

– Det försämrar för hela samhället i stort, säger Jean-Pierre Mercier.

Kallas ”slöfockar”

Bara runt 10 procent av franska löntagare är fackligt anslutna. Nu inskränks fackförbundens inflytande ytterligare. Men dagens generalstrejk är den andra på en månad med stora protester
i anslutning.

Efter förra strejken sa Emmanuel Macron att han inte tänkte låta sig rubbas av de strejkande som han kallade ”slöfockar”.

– Protesterna mot Macron har bara börjat, säger Jean-Pierre Mercier.

Politiken som orsakat strejkerna

Emmanuel Macron lovade att få bort 120 000 offentliga tjänster. Det ska genomföras genom att de offentliganställda som går i pension inte alltid får en ersättare. 570 000 väntas gå i pension under den femåriga mandatperioden.

En karensdag införs för löntagare inom stat och kommuner och deras reallön väntas försämras.

Bostadsbidrag för låginkomsttagare sänks med motsvarande 50 kronor.

Arbetsgivare ska kunna förhandla arbetsvillkor lokalt i stället för genom centrala avtal. Detta gäller villkor som arbetstid, hälsa och säkerhet.

Utökade möjligheter att korttids- och projektanställa.

Begränsade avgångsvederlag

Höjd arbetslöshetsersättning

Sänkt företagsskatt

Sänkt förmögenhetsskatt